Det huvudsakliga syftet med talan \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla r\u00e4ttigheterna f\u00f6r barnet f\u00f6tt utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet genom att fastst\u00e4lla en juridisk koppling till fadern. Genom detta kan barnet erh\u00e5lla m\u00e5nga r\u00e4ttigheter som underh\u00e5ll och arv.<\/p>\n
Notera: F\u00f6r att f\u00f6rklara skillnaden mellan de ofta f\u00f6rvirrade begreppen ”verklig fader” och ”biologisk fader” i faderskapstalan; Biologisk fader<\/strong> \u00e4r barnets genetiska fader, det vill s\u00e4ga personen som b\u00e4r barnets DNA. Verklig fader<\/strong> avser personen som juridiskt innehar faderskapet. Denna person kan vara den biologiska fadern, eller n\u00e5gon annan som har erh\u00e5llit den juridiska faderstiteln genom domstolsbeslut, erk\u00e4nnande, adoption, etc. D\u00e4rf\u00f6r kanske biologiskt faderskap och juridiskt faderskap inte alltid sammanfaller.<\/p><\/blockquote>\n <\/p>\n
2 – F\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r faderskapstalan<\/h2>\n
Notera:<\/strong> Enligt lagen om genomf\u00f6rande och till\u00e4mpningsmetod f\u00f6r den turkiska civillagen nr. 4722, kommer faderskapstalan som v\u00e4ckts innan den nya turkiska civillagen tr\u00e4dde i kraft ocks\u00e5 att avg\u00f6ras enligt best\u00e4mmelserna i den turkiska civillagen (Lag nr. 4722 Art. 13\/para. 1). D\u00e4rf\u00f6r kommer relevanta best\u00e4mmelser i civillagen ocks\u00e5 att till\u00e4mpas p\u00e5 faderskapstalan som v\u00e4ckts f\u00f6re 01.12.2002 och inte avslutats f\u00f6re detta datum.<\/strong><\/p>\nA) F\u00f6delse utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet<\/h3>\n
F\u00f6r att en faderskapstalan ska kunna v\u00e4ckas m\u00e5ste barnet vara f\u00f6tt utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet<\/strong>. F\u00f6r barn f\u00f6dda inom \u00e4ktenskapet g\u00e4ller presumtionen om faderskap, s\u00e5 det finns inget behov av att v\u00e4cka faderskapstalan f\u00f6r dessa barn.<\/p>\nUndantag:<\/strong> Dock kan en faderskapstalan ocks\u00e5 v\u00e4ckas f\u00f6r barn f\u00f6dda inom \u00e4ktenskapet<\/strong> i fall d\u00e4r presumtionen om faderskap har vederlags. Till exempel, om det f\u00f6rst\u00e5s att barnet inte \u00e4r makens som resultat av en talan om f\u00f6rnekande av h\u00e4rstamning<\/strong> v\u00e4ckt av maken, kan en faderskapstalan v\u00e4ckas mot den verkliga fadern<\/strong>.<\/p>\nB) Icke erk\u00e4nt barn<\/h3>\n
En av de viktiga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att v\u00e4cka faderskapstalan \u00e4r att barnet inte har erk\u00e4nts av fadern<\/strong>. Om fadern har erk\u00e4nt barnet finns det inget behov av att v\u00e4cka faderskapstalan eftersom h\u00e4rstamningen redan har fastst\u00e4llts.<\/p>\nC) Period f\u00f6r att v\u00e4cka talan<\/h3>\n
F\u00f6rst och fr\u00e4mst b\u00f6r det noteras att faderskapstalan \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en f\u00f6rfalloperiod, inte en preskriptionsperiod<\/strong>. Denna viktiga skillnad spelar en kritisk roll i termer av talanens natur och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att v\u00e4cka den. F\u00f6rfalloperioden \u00e4r den period som f\u00f6reskrivs f\u00f6r ut\u00f6vande av r\u00e4ttigheten och leder till att r\u00e4ttigheten upph\u00f6r om den \u00f6verskrids.<\/p>\nNotera: Preskriptionsperioden eliminerar r\u00e4tten att v\u00e4cka talan om en r\u00e4ttighet inte anv\u00e4nds under en viss period, men r\u00e4ttigheten i sig forts\u00e4tter att existera. Till exempel; om en g\u00e4lden\u00e4r betalar en skuld som har f\u00f6rfallit kan han inte kr\u00e4va tillbaka den eftersom han har betalat en juridiskt existerande skuld \u00e4ven om den har f\u00f6rfallit. \u00c5 andra sidan orsakar f\u00f6rfalloperioden att r\u00e4ttigheten som inte anv\u00e4nds inom en viss period f\u00f6rsvinner helt.<\/p><\/blockquote>\n
a – F\u00f6rfalloperiod f\u00f6r modern<\/h4>\n
Artikel 303 i den turkiska civillagen nr. 4721 reglerar perioden f\u00f6r modern att v\u00e4cka faderskapstalan. F\u00f6ljaktligen:<\/p>\n
\n- Modern m\u00e5ste v\u00e4cka faderskapstalan inom 1 \u00e5r<\/strong> fr\u00e5n f\u00f6delsen.<\/li>\n
- Talan kan ocks\u00e5 v\u00e4ckas f\u00f6re barnets f\u00f6delse<\/strong>.<\/li>\n
- Om det finns sk\u00e4l som motiverar f\u00f6rseningen efter att ett\u00e5rsperioden har passerat, kan talan v\u00e4ckas inom en m\u00e5nad fr\u00e5n att sk\u00e4let f\u00f6rsvunnit<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n
I en faderskapstalan v\u00e4ckt av modern mot den biologiska fadern har h\u00f6gsta domstolen gett exempel p\u00e5 motiverade sk\u00e4l som skulle orsaka f\u00f6rsening i 1-\u00e5rs f\u00f6rfalloperioden:<\/p>\n
\n”(…) Enligt artikel 303 i den turkiska civillagen b\u00f6r moderns r\u00e4tt att v\u00e4cka faderskapstalan anv\u00e4ndas inom ett \u00e5r fr\u00e5n barnets f\u00f6delse. Dock, om svarandens bedr\u00e4gliga beteende har orsakat att denna period l\u00f6pt ut<\/strong>, kan denna situation accepteras som ett motiverat sk\u00e4l<\/strong> som hindrar v\u00e4ckandet av talan. Faktorer som att svaranden lever tillsammans med k\u00e4randen trots att han \u00e4r gift, accepterar att vara barnets fader, ger l\u00f6ften om \u00e4ktenskap, och skjuter upp procedurerna f\u00f6r erk\u00e4nnande av barnet<\/strong> har ansetts som sk\u00e4l som motiverar k\u00e4randens f\u00f6rsening i att v\u00e4cka talan. Allm\u00e4nna f\u00f6rsamlingen av civilkamrar Fall: 2023\/383 Beslut: 2024\/294 Datum: 29.05.2024<\/em><\/strong>(…)”<\/p>\n
\nNotera:<\/strong> I en faderskapstalan v\u00e4ckt f\u00f6re f\u00f6delsen<\/strong> forts\u00e4tter fallet genom att utse en f\u00f6rmyndare<\/strong> f\u00f6r barnet. \u00c4ven i dessa fall betraktas f\u00f6delsen som en prelimin\u00e4r fr\u00e5ga<\/strong>. F\u00f6r om barnet f\u00f6ds d\u00f6tt kommer det inte att vara m\u00f6jligt att erh\u00e5lla personlighet, d\u00e4rf\u00f6r kommer ingen h\u00e4rstamningsrelation att bildas mellan fadern och barnet.<\/p>\nPunkt att notera:<\/strong> Om det redan finns en h\u00e4rstamningsrelation mellan barnet och en annan man, b\u00f6rjar ett\u00e5rs f\u00f6rfalloperioden fr\u00e5n det datum denna relation avslutas<\/strong>.<\/p>\nb – F\u00f6rfalloperiod f\u00f6r barnet<\/h4>\n
Enligt nuvarande juridiska regler finns det ingen f\u00f6rfalloperiod f\u00f6r barnet<\/strong> att v\u00e4cka faderskapstalan. Denna viktiga f\u00f6r\u00e4ndring har realiserats med tv\u00e5 kritiska beslut fr\u00e5n konstitutionsdomstolen:<\/p>\n\n- Beslut daterat 27.10.2011 med Fall nr. 2010\/71, Beslut nr. 2011\/143<\/em><\/li>\n
- Beslut daterat 15.03.2012 med Fall nr. 2011\/116, Beslut nr. 2012\/39<\/em><\/li>\n<\/ul>\n
Med dessa beslut har barnet erh\u00e5llit r\u00e4tten att v\u00e4cka faderskapstalan n\u00e4r som helst efter att ha n\u00e5tt myndig \u00e5lder<\/strong>. Denna reglering \u00e4r av stor betydelse i termer av skydd av barnets r\u00e4ttigheter och garantin f\u00f6r r\u00e4tten till identitet.<\/p>\n <\/p>\n
3 – Parter i faderskapstalan<\/h2>\nA) K\u00e4randen<\/h3>\n
Personerna som kan v\u00e4cka faderskapstalan \u00e4r modern och barnet<\/strong> (Turkiska civillagen Art. 301\/para. 1). Modern och barnet har r\u00e4tt att v\u00e4cka talan oberoende<\/strong> av varandra. D\u00e4rf\u00f6r utg\u00f6r den enes f\u00f6rlust av fallet inte en slutgiltig dom f\u00f6r den andre; den enes avst\u00e5ende p\u00e5verkar inte den andre.<\/p>\na – Modern<\/h4>\n
Modern anv\u00e4nder sin r\u00e4tt att v\u00e4cka faderskapstalan, som hon har oberoende av barnet, i eget namn, inte i barnets namn<\/strong>.<\/p>\nEftersom r\u00e4tten att v\u00e4cka faderskapstalan \u00e4r en strikt personlig r\u00e4ttighet beh\u00f6ver modern inte ha full handlingsf\u00f6rm\u00e5ga, det r\u00e4cker att ha f\u00f6rm\u00e5gan att skilja<\/strong>.<\/p>\n
\nDock om denna person saknar f\u00f6rm\u00e5ga att skilja, kan en representant v\u00e4cka denna talan f\u00f6r moderns r\u00e4kning. Dessutom kan modern inte v\u00e4cka talan som representant f\u00f6r barnet.
\n<\/strong><\/p>\nb – Barn<\/h4>\n
F\u00f6r barnet accepteras att faderskapstalan ska v\u00e4ckas av en f\u00f6rmyndare<\/strong> f\u00f6r det minder\u00e5riga barnets r\u00e4kning. (Turkiska civillagen Art. 301\/para. 3). F\u00f6rmyndaren<\/strong> kan i denna talan beg\u00e4ra inte bara ett avg\u00f6rande om faderskap utan ocks\u00e5 underh\u00e5ll f\u00f6r barnet<\/strong>. Dessutom, om barnet har f\u00f6rm\u00e5ga att skilja<\/strong>, kommer barnet sj\u00e4lv<\/strong> att beg\u00e4ra underh\u00e5ll, inte f\u00f6rmyndaren.<\/p>\nEtt barn som \u00e4r myndigt och har f\u00f6rm\u00e5ga att skilja<\/strong> kan v\u00e4cka och driva faderskapstalan personligen<\/strong>.<\/p>\nNotera:<\/strong> I \u00e4ldre avg\u00f6randen fr\u00e5n H\u00f6gsta domstolen fanns det avg\u00f6randen som h\u00e4vdade att \u00e4ven fadern kunde v\u00e4cka<\/strong> denna talan. Anledningen som gavs var att syftet med den relevanta artikeln skulle tolkas brett. Dock ser man med tiden att det finns en dominerande tendens i H\u00f6gsta domstolens avg\u00f6randen att det \u00e4r ogiltigt f\u00f6r fadern att v\u00e4cka denna talan<\/strong>. D\u00e4rf\u00f6r, med h\u00e4nsyn till b\u00e5de den uttryckliga best\u00e4mmelsen i lagen och H\u00f6gsta domstolens avg\u00f6randen som givits under de senaste \u00e5ren, b\u00f6r det accepteras att fadern inte kan v\u00e4cka denna talan.<\/strong><\/p>\nB) Svarande<\/h3>\na – Fader<\/h4>\n
Enligt Turkiska civillagen Art. 301 v\u00e4cks faderskapstalan prim\u00e4rt mot fadern<\/strong>. Om fadern saknar f\u00f6rm\u00e5ga att skilja<\/strong> under r\u00e4tteg\u00e5ngen representeras han av en juridisk representant<\/strong>. Dessutom, \u00e4ven om fadern \u00e4r minder\u00e5rig eller begr\u00e4nsad<\/strong> under r\u00e4tteg\u00e5ngen, kan han f\u00f6lja r\u00e4tteg\u00e5ngen. Anledningen till detta \u00e4r att faderskapstalan \u00e4r en strikt personlig r\u00e4ttighet.<\/p>\nEnligt Turkiska civillagen \u00e4r en ”minder\u00e5rig” en person som inte har fyllt 18 \u00e5r och inte \u00e4r myndig. Minder\u00e5riga \u00e4r i kategorin begr\u00e4nsad handlingsf\u00f6rm\u00e5ga, vilket inneb\u00e4r att de kan utf\u00f6ra vissa dagliga transaktioner men beh\u00f6ver godk\u00e4nnande fr\u00e5n sina f\u00f6r\u00e4ldrar eller f\u00f6rmyndare f\u00f6r viktiga juridiska beslut. Denna status begr\u00e4nsar personens r\u00e4ttigheter och handlingsf\u00f6rm\u00e5ga, syftar till att skydda dem och forts\u00e4tter till 18 \u00e5rs \u00e5lder (utom i undantagsfall).<\/p><\/blockquote>\n
b – Arvingar<\/h4>\n
Om fadern har avlidit<\/strong> riktas talan d\u00e4rf\u00f6r mot faderns arvingar<\/strong>. Efter delgivning till arvingarna forts\u00e4tter de som svarande i talan. K\u00e4randen kan inte kr\u00e4va underh\u00e5ll<\/strong> fr\u00e5n arvingarna. Anledningen till detta \u00e4r att underh\u00e5ll som ska ges f\u00f6r barnet \u00e4r en r\u00e4ttighet som ber\u00f6r modern och fadern.<\/p>\nc – Delgivningssituation<\/h4>\n
Faderskapstalan delges \u00e5klagaren och staten; om talan v\u00e4cks av modern, till f\u00f6rmyndaren; om den v\u00e4cks av f\u00f6rmyndaren, till modern.<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolen har betonat i ett avg\u00f6rande att att inte delge \u00e4r en grund f\u00f6r upph\u00e4vning<\/strong>: ”(…) I det aktuella fallet v\u00e4cktes talan av barnet, och avg\u00f6randet togs utan delgivning<\/strong> till \u00e5klagaren och staten. \u00c4ven om det \u00e4r obligatoriskt<\/strong> att delge \u00e5klagaren och staten faderskapstalan (Turkiska civillagen 301\/sista), att forts\u00e4tta processen och ta ett avg\u00f6rande i sak utan delgivning<\/strong> till chefs\u00e5klagarens kontor och staten strider mot procedur och lag. Av denna anledning beslutades att upph\u00e4va avg\u00f6randet<\/strong> 2:a civilkammaren M\u00e5l: 2021\/7492 Avg\u00f6rande: 2022\/9677 Datum: 29. 11. 2022<\/em><\/strong> (…)”<\/p>\n <\/p>\n
4 – Bevisb\u00f6rda och Bevis<\/h2>\n
I en faderskapstalan ligger bevisb\u00f6rdan<\/strong> generellt p\u00e5 den k\u00e4rande<\/strong> parten. Dock introducerar Artikel 302 i Turkiska civillagen en presumtion<\/strong>. F\u00f6ljaktligen:<\/p>\nAtt svaranden hade sexuella relationer med modern mellan den tre hundrade och det ett hundra \u00e5ttionde dagen f\u00f6re barnets f\u00f6delse presumeras vara faderskap.<\/p><\/blockquote>\n
Denna presumtion v\u00e4nder bevisb\u00f6rdan. Med andra ord, om k\u00e4randen bevisar f\u00f6rekomsten av sexuella relationer under denna period, accepteras det att barnet \u00e4r svarandens och bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att bevisa motsatsen \u00f6verg\u00e5r till svaranden<\/strong>. \u00c4ven om det \u00e4r utanf\u00f6r denna period, om det fastst\u00e4lls att svaranden hade sexuella relationer med modern under den faktiska befruktningsperioden, till\u00e4mpas samma presumtion.<\/p>\nNotera<\/strong>: 300:e och 180:e dagen<\/strong> som uttrycks som graviditetsperiod<\/strong> indikerar gr\u00e4nserna<\/strong> inom vilka en kvinna biologiskt kan bli gravid. Dessutom, \u00e4ven om det \u00e4r s\u00e4llsynt, kan en kvinna vara gravid i mer \u00e4n 300 dagar<\/strong>. F\u00f6r att denna situation ska utg\u00f6ra bevis i en faderskapstalan m\u00e5ste den bevisas med medicinska metoder.<\/p>\nOm den k\u00e4rande modern hade sexuella relationer med mer \u00e4n en man<\/strong> under graviditetsperioden, kan svaranden vederl\u00e4gga faderskapspresumtionen genom att bevisa att sannolikheten att en annan man\/m\u00e4n \u00e4r fadern \u00e4r h\u00f6gre<\/strong>.<\/p>\nA) Bevismedel<\/h3>\n
F\u00f6r att bevisa faderskap<\/strong> \u00e4r det viktigt att bevisa f\u00f6rekomsten av sexuella relationer<\/strong> mellan modern och den potentiella fadern. F\u00f6r detta kan bevismedel som korrespondens p\u00e5 sociala medier, att ofta vistas i varandras hem, vittnesm\u00e5l fr\u00e5n v\u00e4nner<\/strong> anv\u00e4ndas.<\/p>\nLagen ger domaren frihet i att anv\u00e4nda dessa bevis. Med andra ord kan bevis som en part anser starka och presenterar f\u00f6r domstolen ses som helt eller delvis svaga av domaren. Till exempel; \u00e4ven om en svarande som f\u00f6rnekar faderskap bevisar att kvinnan anv\u00e4nde preventivmedel n\u00e4r de hade sexuella relationer<\/strong>, kanske detta inte anses som tillr\u00e4ckligt bevis ensamt i detta fall. Domaren beh\u00f6ver st\u00f6dja detta med andra bevis.<\/p>\nDessutom finns det ocks\u00e5 mer p\u00e5litliga medicinska bevismedel:<\/p>\n
a – Blodprov<\/h4>\n
Best\u00e4mning av faderskap genom blodprov<\/strong> \u00e4r en gammal metod som anv\u00e4nds vid best\u00e4mning av h\u00e4rkomst och baseras p\u00e5 principen om \u00e4rftlighet av f\u00f6r\u00e4ldrars gener till barnet. Det kr\u00e4ver gemensam<\/strong> analys av blodprover fr\u00e5n modern, barnet och den potentiella fadern. Medan blodgruppsinkompatibilitet<\/strong> kan definitivt<\/strong> f\u00f6rkasta faderskap, bevisar kompatibilitet ensamt inte faderskap<\/strong> och b\u00f6r st\u00f6djas av andra bevis.<\/p>\nb – Likhetsunders\u00f6kningar<\/h4>\n
Likhetsunders\u00f6kningar<\/strong> (antropobiologiska unders\u00f6kningar) \u00e4r en annan medicinsk metod som anv\u00e4nds vid best\u00e4mning av h\u00e4rkomst. I denna metod j\u00e4mf\u00f6rs fysiska egenskaper<\/strong> hos barnet och den p\u00e5st\u00e5dda fadern och morfologiska likheter och skillnader mellan dem unders\u00f6ks. Dock kan dessa test inte anv\u00e4ndas som bevis om faderskap har definitivt f\u00f6rkastats som resultat av blodprov<\/strong>. Om blodprovet indikerar m\u00f6jligheten av faderskap kan likhetstester utv\u00e4rderas som st\u00f6djande element till andra bevis. En viktig punkt \u00e4r att dessa test endast kan utf\u00f6ras efter att barnet har fyllt tre \u00e5r<\/strong>.<\/p>\nc – DNA-test<\/h4>\n
Det viktigaste bevismedlet i faderskapstalan \u00e4r DNA-testet<\/strong>. Med ett DNA-test kan faderskap best\u00e4mmas med 99,99% noggrannhet. H\u00f6gsta domstolen har ocks\u00e5 betonat vikten av DNA-test i m\u00e5nga av sina avg\u00f6randen.<\/p>\nDock kan andra bevis ocks\u00e5 anv\u00e4ndas ut\u00f6ver DNA-test.<\/p>\n
Till exempel kan vittnesm\u00e5l, dokument som visar att modern bodde med den \u00e5talade under perioden hon blev gravid, uttalanden eller beteenden fr\u00e5n den \u00e5talade som erk\u00e4nner barnet anv\u00e4ndas som bevis.<\/p>\n
DNA-test kan utf\u00f6ras med olika prover som h\u00e5r, urin, saliv och v\u00e4vnadsprover ut\u00f6ver blod<\/strong>. En domarbeslut kr\u00e4vs f\u00f6r att testet ska utf\u00f6ras, och de ber\u00f6rda personerna skickas till unders\u00f6kningsinstitutionen med f\u00f6rseglade armar med en fotograferad fullmakt.<\/p>\nPunkten att notera \u00e4r<\/strong> att om den tilltalade v\u00e4grar att genomg\u00e5 ett DNA-test, kommer denna situation att bed\u00f6mas emot den tilltalade<\/strong>.<\/p>\nNotera:<\/strong> I det fall fadern \u00e4r d\u00f6d, kan ett DNA-test utf\u00f6ras med v\u00e4vnads- eller benprover som tas fr\u00e5n graven<\/strong>.<\/p>\nc – Assisterad reproduktionsteknik och fr\u00e5gan om faderskapstalan<\/h4>\n
Assisterad reproduktionsteknik<\/strong> leder till nya och komplexa juridiska fr\u00e5gor inom faderskapstalan. S\u00e4rskilt praxis som spermadonation, \u00e4ggdonation och surrogatm\u00f6draskap<\/strong> utmanar det traditionella konceptet av faderskap och kr\u00e4ver nya juridiska tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt.<\/p>\nEn viktig punkt att notera<\/strong> \u00e4r att i turkisk lag kan endast gifta par dra nytta av assisterad reproduktionsteknik med sina egna reproduktiva celler<\/strong>. Praxis som spermadonation, \u00e4ggdonation och surrogatm\u00f6draskap \u00e4r f\u00f6rbjudna.<\/strong><\/p>\nDock, i fall av att tillgripa s\u00e5dana praxis utomlands eller genom illegala medel<\/strong> trots detta f\u00f6rbud, medf\u00f6r den juridiska statusen f\u00f6r barn som kommer att f\u00f6das os\u00e4kerhet<\/strong>. I detta fall, med beaktande av principen om barnets b\u00e4sta, m\u00e5ste varje konkret fall bed\u00f6mas under sina egna f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\nTill exempel, i en faderskapstalan som ska v\u00e4ckas i Turkiet f\u00f6r ett barn f\u00f6tt genom spermadonation utomlands,<\/strong> utg\u00f6r hur man g\u00f6r skillnad mellan den genetiska fadern och den juridiska fadern ett viktigt problem. I s\u00e5dana fall kan reglerna f\u00f6r internationell privatr\u00e4tt ocks\u00e5 komma in i bilden.<\/p>\n <\/p>\n
5 – Beh\u00f6rig och auktoriserad domstol i faderskapstalan<\/h2>\nA) Beh\u00f6rig domstol<\/h3>\n
Den beh\u00f6riga domstolen<\/strong> best\u00e4mmer vilken typ av domstol som ska hantera fallet enligt \u00e4rendets f\u00f6rem\u00e5l. Enligt lagen om familjedomstolarnas inr\u00e4ttande, uppgifter och r\u00e4ttsliga f\u00f6rfaranden nr. 4787, faller faderskapstalan under familjedomstolarnas<\/strong> jurisdiktion. P\u00e5 platser d\u00e4r oberoende familjedomstolar inte har inr\u00e4ttats, ges uppgiften till civildomstolen i f\u00f6rsta instans<\/strong> som tilldelats av h\u00f6gsta r\u00e5det f\u00f6r domare och \u00e5klagare.<\/p>\nNotera:<\/strong> Beroende p\u00e5 den monet\u00e4ra gr\u00e4nsen som \u00e4ndras varje \u00e5r, hanteras talan under denna gr\u00e4ns av civilfredsdomstolen, medan de \u00f6ver hanteras av civildomstolen i f\u00f6rsta instans. Dock, i faderskapstalan, \u00e4ven om det finns en monet\u00e4r beg\u00e4ran, hanterar familjedomstolen fallet oberoende av denna monet\u00e4ra gr\u00e4ns.<\/strong><\/p>\nB) Auktoriserad domstol<\/h3>\n
Den auktoriserade domstolen<\/strong> best\u00e4mmer p\u00e5 vilken plats talan ska h\u00f6ras. Artikel 283 i turkiska civilkoden har medf\u00f6rt en s\u00e4rskild reglering ang\u00e5ende auktoriserad domstol i faderskapstalan:<\/p>\nTalan r\u00f6rande sl\u00e4ktskap v\u00e4cks i domstolen f\u00f6r en av parternas bostadsort vid tidpunkten f\u00f6r talan eller f\u00f6delsen<\/strong>.<\/p><\/blockquote>\nDenna best\u00e4mmelse ger k\u00e4randen en valfri jurisdiktion<\/strong>. K\u00e4randen kan v\u00e4cka talan i domstolen f\u00f6r sin egen bostadsort eller i domstolen f\u00f6r svarandens bostadsort.<\/p>\nOm ingen av parterna har en bostadsort i Turkiet<\/strong> i en faderskapstalan, best\u00e4ms den auktoriserade domstolen enligt artikel 41 i lagen om internationell privat- och processr\u00e4tt<\/a> (M\u00d6HUK).<\/p>\nARTIKEL 41 \u2013 (1) Talan r\u00f6rande turkiska medborgares personliga status ska h\u00f6ras i domstol med territoriell jurisdiktion i Turkiet om de inte \u00e4r eller inte kan v\u00e4ckas i utl\u00e4ndska domstolar, i avsaknad av s\u00e5dan domstol, i domstolen f\u00f6r platsen d\u00e4r den ber\u00f6rda personen bor, om han inte bor i Turkiet, i domstolen f\u00f6r deras senaste bostadsort i Turkiet, och om inte heller det \u00e4r tillg\u00e4ngligt, i en av domstolarna i Ankara, Istanbul eller Izmir.<\/p><\/blockquote>\n
<\/p>\n
6 – R\u00e4ttsligt f\u00f6rfarande i faderskapstalan<\/h2>\n
I faderskapstalan till\u00e4mpas s\u00e4rskilda r\u00e4ttsliga regler<\/strong> som regleras i artikel 284 i civilkoden. Syftet med dessa regler \u00e4r att fastst\u00e4lla den materiella sanningen utan n\u00e5gon som helst tvivel i \u00e4renden r\u00f6rande sl\u00e4ktskap.<\/p>\nEn av de viktiga punkterna<\/strong> \u00e4r att domaren kommer att utreda de materiella fakta ex officio och fritt uppskatta bevisen (turkiska civilkoden art. 284\/b. 1). Dessutom \u00e4r parterna och tredje parter skyldiga att till\u00e5ta utredningar och unders\u00f6kningar som inte utg\u00f6r fara f\u00f6r deras h\u00e4lsa och anses n\u00f6dv\u00e4ndiga av domaren<\/strong> f\u00f6r \u00e4rendets avslutande (turkiska civilkoden art. 284\/b. 2).<\/p>\n <\/p>\n
7 – Tillf\u00e4lliga \u00e5tg\u00e4rder i faderskapstalan<\/h2>\n
Artikel 333 i turkiska civilkoden till\u00e5ter att tillf\u00e4lliga \u00e5tg\u00e4rder<\/strong> vidtas f\u00f6r att skydda barnet under faderskapstalanprocessen. F\u00f6ljaktligen:<\/p>\nOm underh\u00e5ll beg\u00e4rs tillsammans med faderskapstalan och domaren finner m\u00f6jligheten till faderskap stark, kan han besluta om l\u00e4mpligt underh\u00e5ll f\u00f6r barnets behov innan domen.<\/p><\/blockquote>\n
Denna best\u00e4mmelse inf\u00f6rdes f\u00f6r att f\u00f6rhindra att barnet blir offer under talanprocessen. Om domaren finner m\u00f6jligheten till faderskap stark, kan han besluta om tillf\u00e4lligt underh\u00e5ll f\u00f6r barnet \u00e4ven innan en slutlig dom avkunnas<\/strong>.<\/p>\nPunkt att notera:<\/strong> Detta tillf\u00e4lliga underh\u00e5ll kan beg\u00e4ras tillbaka<\/strong> enligt best\u00e4mmelserna om or\u00e4ttvis berikning om faderskap inte fastst\u00e4lls<\/strong> som resultat av talan.<\/p>\n <\/p>\n
8 – Partstransaktioner som avslutar talan<\/h2>\n
En faderskapstalan \u00e4r en s\u00e4rskild typ av talan som r\u00f6r allm\u00e4n ordning. Denna talans unika natur begr\u00e4nsar betydligt parternas dispositionsr\u00e4tt \u00f6ver talans f\u00f6rem\u00e5l. Dock finns det en m\u00f6jlighet f\u00f6r parterna att avsluta talan under vissa f\u00f6rh\u00e5llanden. I denna sektion kommer vi att unders\u00f6ka partstransaktioner som avslutar faderskapstalan.<\/p>\n
A) Avst\u00e5ende<\/h3>\n
Avst\u00e5ende<\/strong> \u00e4r k\u00e4randens avst\u00e5ende fr\u00e5n beg\u00e4ran<\/strong>. Denna transaktion, definierad i artikel 91 i civilprocesslagen, \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jlig i faderskapstalan. K\u00e4randen, det vill s\u00e4ga modern eller barnet, kan avsluta talan genom att avst\u00e5 fr\u00e5n beg\u00e4ran om ett faderskapsbeslut.<\/p>\nK\u00e4nnetecken f\u00f6r avst\u00e5ende:<\/h4>\n
a) Ensidig viljef\u00f6rklaring:<\/strong> Avst\u00e5ende \u00e5stadkoms genom k\u00e4randens ensidiga viljef\u00f6rklaring. Svarandens acceptans \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\nb) Slutlig domsverkan:<\/strong> Avst\u00e5ende utg\u00f6r en slutlig dom i materiell mening. D\u00e4rf\u00f6r kan den part som avst\u00e5r inte v\u00e4cka talan med samma beg\u00e4ran igen.<\/p>\nc) Partiellt avst\u00e5ende \u00e4r m\u00f6jligt:<\/strong> K\u00e4randen kan avst\u00e5 inte bara fr\u00e5n beg\u00e4ran om ett faderskapsbeslut utan ocks\u00e5 fr\u00e5n en del av sina ers\u00e4ttnings- och underh\u00e5llsbeg\u00e4ran.<\/p>\nViktiga punkter:<\/strong><\/p>\n\n- Avst\u00e5ende kan g\u00f6ras tills domen blir definitiv.<\/li>\n
- Avst\u00e5ende kan g\u00f6ras muntligt vid f\u00f6rhandlingen eller inl\u00e4mnas skriftligt till domstolen.<\/li>\n
- N\u00e4r en talan v\u00e4cks av en f\u00f6rmyndare f\u00f6r den mindre\u00e5riges r\u00e4kning, m\u00e5ste f\u00f6rmyndaren f\u00e5 tillst\u00e5nd fr\u00e5n civilfredsdomstolen f\u00f6r att avst\u00e5.<\/li>\n<\/ul>\n
Notera:<\/strong> Som vi n\u00e4mnde i v\u00e5r sektion ”Talans parter”, i fall d\u00e4r mor och barn \u00e4r k\u00e4randen tillsammans, p\u00e5verkar inte den enes avst\u00e5ende den andre.<\/p>\nKonsekvenser av Avst\u00e5ende:<\/strong><\/p>\n\n- Domstolen beslutar att l\u00e4gga ner \u00e4rendet till f\u00f6ljd av avst\u00e5ende.<\/li>\n
- Den part som avst\u00e5r kan inte v\u00e4cka talan igen med samma anspr\u00e5k.<\/li>\n
- Avst\u00e5ende har retroaktiv verkan.<\/li>\n<\/ul>\n
B) Erk\u00e4nnande<\/h3>\n
Erk\u00e4nnande<\/strong> \u00e4r svarandens samtycke till k\u00e4randens anspr\u00e5k<\/strong>. Erk\u00e4nnande, som regleras i artikel 92 i civilprocesslagen, avslutar normalt m\u00e5let. Eftersom faderskapsm\u00e5let r\u00f6r allm\u00e4n ordning har dock erk\u00e4nnande i detta m\u00e5l inga r\u00e4ttsliga konsekvenser.<\/p>\nErk\u00e4nnandets status i faderskapsm\u00e5let:<\/p>\n
\n- Svarandens erk\u00e4nnande av m\u00e5let hindrar inte domstolen fr\u00e5n att samla bevis och genomf\u00f6ra en unders\u00f6kning.<\/li>\n
- Trots svarandens erk\u00e4nnande \u00e4r domstolen skyldig att unders\u00f6ka om faderskapet verkligen \u00e4r i fr\u00e5ga.<\/li>\n<\/ul>\n
C) F\u00f6rlikning<\/h3>\n
F\u00f6rlikning<\/strong> \u00e4r parternas l\u00f6sning av en p\u00e5g\u00e5ende tvist som utg\u00f6r f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r m\u00e5let genom \u00f6msesidig \u00f6verenskommelse<\/strong>. Eftersom faderskapsm\u00e5let r\u00f6r allm\u00e4n ordning kan parterna inte helt<\/strong> avsluta m\u00e5let genom f\u00f6rlikning.<\/p>\nF\u00f6rlikningens till\u00e4mpning i faderskapsm\u00e5let:<\/p>\n
\n- F\u00f6rlikning kan inte genomf\u00f6ras ang\u00e5ende fr\u00e5gan om faderskapsanspr\u00e5k.<\/li>\n
- Dock \u00e4r f\u00f6rlikning m\u00f6jlig ang\u00e5ende underh\u00e5lls- och ers\u00e4ttningsfr\u00e5gor<\/strong> som beg\u00e4rs tillsammans med m\u00e5let.<\/li>\n<\/ul>\n
Villkor f\u00f6r f\u00f6rlikningens giltighet:<\/strong><\/p>\n\n- F\u00f6rlikning kan endast genomf\u00f6ras ang\u00e5ende bitr\u00e4dande fr\u00e5gor som underh\u00e5ll och ers\u00e4ttning.<\/li>\n
- Den genomf\u00f6rda f\u00f6rlikningen m\u00e5ste vara i det minder\u00e5riga barnets intresse.<\/li>\n
- F\u00f6rlikningen m\u00e5ste godk\u00e4nnas av domstolen.<\/li>\n<\/ol>\n
Punkt att notera: Domstolen \u00e4r skyldig att beakta det minder\u00e5riga barnets intressen n\u00e4r f\u00f6rlikningen godk\u00e4nns. Varje f\u00f6rlikningsavtal som skadar det minder\u00e5riga barnets r\u00e4ttigheter kommer inte att godk\u00e4nnas.<\/p>\n
D) Resning<\/h3>\n
Resning<\/strong> \u00e4r en extraordin\u00e4r r\u00e4ttslig \u00e5tg\u00e4rd<\/strong> som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r ett slutgiltigt domstolsbeslut att ompr\u00f6vas p\u00e5 grund av vissa allvarliga processfel eller brister<\/strong>. I faderskapsm\u00e5l har fr\u00e5gan om resning f\u00e5tt s\u00e4rskild betydelse, s\u00e4rskilt med den utbredda anv\u00e4ndningen av avancerade vetenskapliga metoder som DNA-test.<\/p>\na – Bed\u00f6mning av DNA-test som grund f\u00f6r resning<\/h4>\n
Det \u00e4r en kontroversiell fr\u00e5ga om man kan beg\u00e4ra resning baserat p\u00e5 ett DNA-test som genomf\u00f6rts efter\u00e5t och som visar motsatsen till domstolsbeslutet, mot beslut i faderskapsm\u00e5l som har utf\u00e4rdats och blivit slutgiltiga f\u00f6re den utbredda anv\u00e4ndningen<\/strong> av DNA-test, vilket f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den mest effektiva och definitiva bevisning som anv\u00e4nds i h\u00e4rstamningsm\u00e5l.<\/p>\n\u00c5sikter i doktrinen:<\/strong><\/p>\n\n- Enligt en \u00e5sikt \u00e4r DNA-testresultatet ny bevisning<\/strong> och b\u00f6r accepteras som grund f\u00f6r resning.<\/li>\n
- En annan \u00e5sikt h\u00e4vdar att acceptera DNA-test som grund f\u00f6r resning skulle undergr\u00e4va principen om r\u00e4ttss\u00e4kerhet<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n
b – Konsekvenser av resning i faderskapsm\u00e5l<\/h5>\n
N\u00e4r en beg\u00e4ran om resning accepteras och ett nytt beslut fattas, kan effekterna av detta beslut vara f\u00f6ljande:<\/p>\n
a) Upph\u00e4vande av det tidigare faderskapsbeslutet<\/p>\n
b) Korrigering av h\u00e4rstamningen<\/p>\n
c) Omv\u00e4rdering av retroaktiva underh\u00e5lls- och ers\u00e4ttningsbetalningar<\/p>\n
d) Omorganisering av arvsr\u00e4ttigheter<\/p>\n
Sammanfattningsvis har resning i faderskapsm\u00e5l f\u00e5tt betydelse s\u00e4rskilt med utvecklingen av vetenskapliga metoder som ger definitiva resultat som DNA-test. Det \u00e4r dock n\u00f6dv\u00e4ndigt att hitta en balans mellan principen om r\u00e4ttss\u00e4kerhet och avsl\u00f6jandet av materiell sanning.<\/p>\n
<\/p>\n
9 – M\u00e5lets konsekvenser<\/h2>\n
Domen som utf\u00e4rdas som resultat av ett faderskapsm\u00e5l har mycket viktiga konsekvenser f\u00f6r det minder\u00e5riga barnet, modern och fadern. I detta avsnitt kommer vi att unders\u00f6ka effekterna av faderskapsdomen p\u00e5 parterna och den resulterande r\u00e4ttsliga situationen.<\/p>\n
A) Konsekvenser f\u00f6r det minder\u00e5riga barnet<\/h3>\n
Fastst\u00e4llande av h\u00e4rstamning: <\/strong><\/em>N\u00e4r faderskapsm\u00e5let accepteras och domen blir slutgiltig, fastst\u00e4lls ett h\u00e4rstamningsf\u00f6rh\u00e5llande mellan det minder\u00e5riga barnet och dess far. Detta f\u00f6rh\u00e5llande g\u00e4ller fr\u00e5n det datum d\u00e5 det minder\u00e5riga barnet blev avlat<\/strong>.
\n<\/strong><\/p>\nEfternamn:<\/strong><\/em> Enligt den allm\u00e4nna regel som regleras i artikel 321 i den turkiska civillagen, om det minder\u00e5riga barnets f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r gifta, kan de ta sin familjs efternamn, om de inte \u00e4r det, kan de ta moderns efternamn. Om ett barn f\u00f6tt utom \u00e4ktenskap erk\u00e4nns av fadern genom ett faderskapsm\u00e5l eller genom erk\u00e4nnande, tar det dock faderns efternamn.<\/p>\nMedborgarskap:<\/strong><\/em> Ett barn f\u00f6tt utom \u00e4ktenskap av en turkisk medborgare far och en utl\u00e4ndsk mor f\u00f6rv\u00e4rvar turkiskt medborgarskap om f\u00f6rfarandena och principerna f\u00f6r att fastst\u00e4lla h\u00e4rstamning uppfylls (Lag om turkiskt medborgarskap art. 7\/3).<\/p>\nV\u00e5rdnad:<\/strong><\/em> \u00c4ven om h\u00e4rstamning fastst\u00e4lls mellan ett barn f\u00f6tt utom \u00e4ktenskap och fadern, kommer v\u00e5rdnaden att forts\u00e4tta att finnas kvar hos modern.<\/p>\nUndantag: Om modern \u00e4r minder\u00e5rig, begr\u00e4nsad, d\u00f6d, eller v\u00e5rdnaden har tagits ifr\u00e5n henne, kan domaren ge v\u00e5rdnaden till fadern eller utse en f\u00f6rmyndare enligt det minder\u00e5riga barnets intresse.<\/p>\n
Arvsr\u00e4tt:<\/strong><\/em> Enligt artikel 498 i den turkiska civillagen blir ett minder\u00e5riga barn vars h\u00e4rstamning fastst\u00e4lls som resultat av ett faderskapsm\u00e5l arvinge som de \u00e4ktenskapliga sl\u00e4ktingarna p\u00e5 faderns sida. Med andra ord finns det ingen skillnad mellan barn f\u00f6dda inom och utom \u00e4ktenskap n\u00e4r det g\u00e4ller arv.<\/p>\nUnderh\u00e5ll:<\/strong><\/em> Det minder\u00e5riga barnet f\u00f6rv\u00e4rvar r\u00e4tten att kr\u00e4va underh\u00e5ll fr\u00e5n sin far. Detta underh\u00e5ll forts\u00e4tter tills det minder\u00e5riga barnet blir myndigt<\/strong>. Enligt artikel 328 i den turkiska civillagen, om det minder\u00e5riga barnet forts\u00e4tter sin utbildning \u00e4ven om det har blivit myndigt, kan underh\u00e5llet forts\u00e4tta till slutet av utbildningen<\/strong>.<\/p>\nNotera:<\/strong> Datumet f\u00f6r att b\u00f6rja betala underh\u00e5ll \u00e4r datum f\u00f6r talan.
\n<\/strong><\/p>\nTill exempel, i ett faderskapsm\u00e5l v\u00e4ckt mot den biologiska fadern, har H\u00f6gsta domstolen