Inom turkisk r\u00e4tt \u00e4r \u00e4ktenskapet l\u00e5ngt mer \u00e4n en symbolisk ceremoni \u2014 det \u00e4r en r\u00e4ttsligt bindande institution som \u00e5l\u00e4gger b\u00e5da makarna \u00f6msesidiga skyldigheter. Bland dessa ing\u00e5r skyldigheten att sammanleva, att vara trogen, att st\u00f6dja varandra samt att gemensamt bidra till familjens v\u00e4lbefinnande. N\u00e4r en make avsiktligen undandrar sig dessa skyldigheter genom att l\u00e4mna det gemensamma hemmet utan godtagbart sk\u00e4l, erbjuder turkisk r\u00e4tt ett specifikt r\u00e4ttsmedel: skilsm\u00e4ssa p\u00e5 grund av \u00f6vergivande, reglerat i artikel 164 i den turkiska civillagen (T\u00fcrk Medeni Kanunu \u2014 TMK).<\/p>\n
\u00c4ven om ordet ”\u00f6vergivande” i vardagligt tal kan syfta p\u00e5 att helt enkelt g\u00e5 sin v\u00e4g, \u00e4r den r\u00e4ttsliga definitionen betydligt mer preciserad. F\u00f6r att \u00f6vergivande ska kunna utg\u00f6ra giltig grund f\u00f6r skilsm\u00e4ssa kr\u00e4vs att den make som l\u00e4mnat hemmet har gjort det av fri vilja, med avsikten att undg\u00e5 de \u00e4ktenskapliga f\u00f6rpliktelserna, och utan godtagbart sk\u00e4l har v\u00e4grat att \u00e5terv\u00e4nda. Det frivilliga inslaget \u00e4r avg\u00f6rande \u2014 om yttre omst\u00e4ndigheter tvingade fram separationen f\u00f6religger inget \u00f6vergivande i r\u00e4ttslig mening.<\/p>\n
Turkisk r\u00e4tt skiljer p\u00e5 tv\u00e5 former av \u00f6vergivande. Den f\u00f6rsta, faktiskt \u00f6vergivande (ger\u00e7ek terk<\/em>), uppkommer n\u00e4r en make fysiskt l\u00e4mnar det gemensamma hemmet med avsikt att varaktigt dra sig ur \u00e4ktenskapet. Den andra formen, konstruktivt eller r\u00e4ttsligt \u00f6vergivande (h\u00fckmi terk<\/em>), till\u00e4mpas n\u00e4r en make visserligen inte sj\u00e4lv har l\u00e4mnat hemmet men i praktiken tvingat den andra att g\u00f6ra det \u2014 exempelvis genom v\u00e5ld eller hot f\u00f6r att driva ut maken, eller genom att neka maken tilltr\u00e4de till hemmet. Vid konstruktivt \u00f6vergivande faller det r\u00e4ttsliga ansvaret p\u00e5 den make som stannade kvar men vars beteende om\u00f6jliggjorde samlevnaden.<\/p>\n Det b\u00f6r framh\u00e5llas att makar som bor under samma tak men sover separat, \u00e4ter separat eller lever i ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt distanserat f\u00f6rh\u00e5llande inte uppfyller f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r \u00f6vergivande. S\u00e5 l\u00e4nge b\u00e5da parter forts\u00e4tter att bo tillsammans anses samlevnaden r\u00e4ttsligt best\u00e5, oavsett dess kvalitet.<\/p>\n Att v\u00e4cka talan om skilsm\u00e4ssa p\u00e5 grund av \u00f6vergivande kr\u00e4ver mer \u00e4n att visa att en make har l\u00e4mnat hemmet. Turkisk r\u00e4tt uppst\u00e4ller ett strikt antal kumulativa villkor som samtliga m\u00e5ste vara uppfyllda innan en domstol kan bevilja skilsm\u00e4ssa p\u00e5 denna grund.<\/p>\n Det f\u00f6rsta villkoret r\u00f6r varaktigheten. \u00d6vergivandet m\u00e5ste ha p\u00e5g\u00e5tt i minst sex m\u00e5nader och m\u00e5ste alltj\u00e4mt fortg\u00e5 n\u00e4r talan v\u00e4cks. Denna tidsfrist f\u00f6rl\u00e4ngdes medvetet fr\u00e5n tre m\u00e5nader i den gamla civillagen fr\u00e5n 1926, i syfte att ge den bortg\u00e5ngna maken tillr\u00e4cklig tid att ompr\u00f6va sitt beslut. Fristen avbryts endast om makarna genuint \u00e5terupptar samlevnaden \u2014 kortare bes\u00f6k, exempelvis f\u00f6r att tr\u00e4ffa barnen, avbryter inte ber\u00e4kningen.<\/p>\n Det andra villkoret \u00e4r fr\u00e5nvaron av godtagbart sk\u00e4l. \u00d6vergivandet \u00e4r r\u00e4ttsligt m\u00f6jligt att \u00e5beropa endast n\u00e4r det saknar r\u00e4ttslig grund. En make som l\u00e4mnar det gemensamma hemmet p\u00e5 grund av att dennes fysiska s\u00e4kerhet, psykiska v\u00e4lm\u00e5ende eller ekonomiska trygghet \u00e4r allvarligt hotad kan inte h\u00e5llas ansvarig f\u00f6r \u00f6vergivande. P\u00e5 samma s\u00e4tt utg\u00f6r tillf\u00e4lliga fr\u00e5nvaror p\u00e5 grund av milit\u00e4rtj\u00e4nst, medicinsk behandling, studier eller yrkesm\u00e4ssiga resor inget \u00f6vergivande. N\u00e4r en domstol har beslutat om separation eller n\u00e4r skilsm\u00e4ssof\u00f6rfaranden redan p\u00e5g\u00e5r har makarna r\u00e4tt att leva \u00e5tskilda utan att detta betraktas som \u00f6vergivande.<\/p>\n Ett av de mest utm\u00e4rkande dragen i det turkiska skilsm\u00e4ssof\u00f6rfarandet vid \u00f6vergivande \u00e4r den obligatoriska formella uppmaningen att \u00e5terv\u00e4nda (ihtar<\/em>). Innan en skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan kan ges in m\u00e5ste den kvarl\u00e4mnade maken officiellt uppmana den andra att \u00e5terv\u00e4nda till det gemensamma hemmet. Detta steg \u00e4r ingen ren formalitet \u2014 det \u00e4r ett materiellt processuellt villkor vars avsaknad leder till att ans\u00f6kan avvisas.<\/p>\n Uppmaningen m\u00e5ste utf\u00e4rdas antingen av en notarie eller av en familjedomstol. En lag\u00e4ndring fr\u00e5n 2011 utvidgade denna beh\u00f6righet till att \u00e4ven omfatta notarier, ut\u00f6ver domarna. Ans\u00f6kan g\u00f6rs skriftligen och uppmaningen m\u00e5ste inneh\u00e5lla ett antal lagstadgade uppgifter. Den make som utf\u00e4rdar uppmaningen m\u00e5ste ange den fullst\u00e4ndiga adressen till det gemensamma hemmet och uppge var nyckeln till bostaden finns, s\u00e5 att ett \u00e5terv\u00e4ndande faktiskt \u00e4r m\u00f6jligt. Maken m\u00e5ste ocks\u00e5 st\u00e5 f\u00f6r resekostnaderna f\u00f6r den make som kallas att \u00e5terv\u00e4nda \u2014 inklusive eventuella medf\u00f6ljande barn \u2014 samt t\u00e4cka logikostnader f\u00f6r det fall att maken inte omedelbart bereds tilltr\u00e4de till hemmet.<\/p>\n Uppmaningen m\u00e5ste tydligt ange att maken har tv\u00e5 m\u00e5nader p\u00e5 sig att \u00e5terv\u00e4nda till det gemensamma hemmet och att ett skilsm\u00e4ssof\u00f6rfarande inleds om s\u00e5 inte sker. Denna tv\u00e5m\u00e5nadersfrist \u00e4r fastst\u00e4lld i lag och kan varken f\u00f6rl\u00e4ngas eller f\u00f6rkortas av domstolen.<\/p>\n Av avg\u00f6rande betydelse \u00e4r ocks\u00e5 att uppmaningen \u00e4r uppriktig. Domstolarna pr\u00f6var huruvida den make som utf\u00e4rdade uppmaningen verkligen hade f\u00f6r avsikt att bevara \u00e4ktenskapet. En uppmaning som enbart anv\u00e4nds som ett processuellt steg f\u00f6r att \u00f6ppna v\u00e4gen till skilsm\u00e4ssa \u2014 medan den utf\u00e4rdande maken samtidigt befinner sig i ett annat f\u00f6rh\u00e5llande, framf\u00f6r hot eller inte hyser n\u00e5gon verklig f\u00f6rsoningsavsikt \u2014 betraktas som osannolik och uppfyller inte de r\u00e4ttsliga kraven.<\/p>\n Endast den kvarl\u00e4mnade maken har taler\u00e4tt p\u00e5 denna grund. Den make som \u00f6vergav hemmet \u2014 som per definition \u00e4r den v\u00e5llande parten \u2014 kan inte \u00e5beropa artikel 164 mot den andre. Skilsm\u00e4ssa p\u00e5 grund av \u00f6vergivande \u00e4r uteslutande en skuld baserad talegrund, och skulden vilar helt p\u00e5 den make som l\u00e4mnade det gemensamma hemmet.<\/p>\n Beh\u00f6righeten tillkommer familjedomstolarna. Under f\u00f6rfarandet b\u00e4r k\u00e4randen bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att \u00f6vergivande har \u00e4gt rum, medan svaranden ska styrka eventuella r\u00e4ttf\u00e4rdigande sk\u00e4l. Domstolen pr\u00f6var inte bara om den fysiska separationen har skett, utan ocks\u00e5 om uppmaningen utf\u00e4rdades p\u00e5 f\u00f6reskrivet s\u00e4tt och i god tro, samt om \u00f6vergivandet verkligen var frivilligt och or\u00e4ttf\u00e4rdigat.<\/p>\n N\u00e4r samtliga villkor \u00e4r uppfyllda \u00e4r domstolen skyldig att bevilja skilsm\u00e4ssan. N\u00e4r domen vunnit laga kraft \u00e4r r\u00e4ttsverkningarna desamma som vid varje annan skilsm\u00e4ssa enligt turkisk r\u00e4tt: skadest\u00e5nd kan yrkas, underh\u00e5ll efter \u00e4ktenskapets uppl\u00f6sning (yoksulluk nafakas\u0131<\/em>) kan utd\u00f6mas, v\u00e5rdnad om barn och umg\u00e4ngesr\u00e4tt regleras, och det \u00e4ktenskapliga f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet likvideras och f\u00f6rdelas.<\/p>\nDe R\u00e4ttsliga F\u00f6ruts\u00e4ttningarna<\/h2>\n
Det Formella \u00c5terv\u00e4ndandekravet<\/h2>\n
Taler\u00e4tt och F\u00f6rfarandets G\u00e5ng<\/h2>\n
\n