Den turkiska familjer\u00e4tten reglerar skilsm\u00e4ssogrunderna i den turkiska civillagen (TMK) under artiklarna 161 till 166. En av de allvarligaste grunderna finns i artikel 162 TMK: skilsm\u00e4ssa p\u00e5 grund av mordf\u00f6rs\u00f6k mot maken eller makan. Denna grund intar en s\u00e4rst\u00e4llning inom turkisk skilsm\u00e4ssor\u00e4tt, eftersom den f\u00f6ruts\u00e4tter ett direkt angrepp p\u00e5 den andra makens r\u00e4tt till liv \u2014 en r\u00e4ttighet som inte kan uppv\u00e4gas av n\u00e5gon som helst \u00e4ktenskaplig f\u00f6rsummelse.<\/p>\n
Artikel 162 TMK f\u00f6reskriver: ”Vardera maken f\u00e5r v\u00e4cka talan om skilsm\u00e4ssa p\u00e5 den grunden att den andra maken har f\u00f6rs\u00f6kt ta hans eller hennes liv, utsatt honom eller henne f\u00f6r grov misshandel eller behandlat honom eller henne p\u00e5 ett allvarligt f\u00f6rnedrande s\u00e4tt.”<\/em> \u00c4ven om mordf\u00f6rs\u00f6k, grov misshandel och f\u00f6rnedrande behandling regleras i samma artikel utg\u00f6r de sj\u00e4lvst\u00e4ndiga skilsm\u00e4ssogrunder med egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar, processuella regler och r\u00e4ttsverkningar.<\/p>\n I den mening som avses i artikel 162 TMK omfattar mordf\u00f6rs\u00f6k varje handling som vidtas med avsikt att d\u00f6da den andra maken \u2014 f\u00f6rutsatt att d\u00f6den inte faktiskt intr\u00e4ffar, eftersom makens bortg\u00e5ng uppl\u00f6ser \u00e4ktenskapet som en r\u00e4ttslig h\u00e4ndelse och g\u00f6r ett skilsm\u00e4ssof\u00f6rfarande obeh\u00f6vligt. Handlingen kan vara aktiv \u2014 s\u00e5som ett fysiskt angrepp eller att uppmana maken till sj\u00e4lvmord \u2014 eller passiv, till exempel n\u00e4r en skadad make avsiktligen inte f\u00f6rs till sjukhus.<\/p>\n \u00c4ven f\u00f6rberedande handlingar som vidtas med upps\u00e5t att d\u00f6da \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att mordf\u00f6rs\u00f6k i den mening som avses i denna best\u00e4mmelse ska anses f\u00f6religga. Det f\u00f6rh\u00e5llandet att g\u00e4rningsmannen efter\u00e5t ger upp sin plan f\u00f6r\u00e4ndrar ingenting. Det avg\u00f6rande \u00e4r uteslutande att d\u00f6dssyftet har omsatts i en yttre handling.<\/p>\n Ett centralt krav f\u00f6r denna skilsm\u00e4ssogrund \u00e4r upps\u00e5tskravet. Begreppet ”kast” (upps\u00e5t) \u00e4r uttryckligen inskrivet i lagen. V\u00e5rdsl\u00f6st eller h\u00e4nsynsl\u00f6st beteende r\u00e4cker inte. Att av misstag l\u00e4mna en gaskran \u00f6ppen utg\u00f6r exempelvis inte mordf\u00f6rs\u00f6k i den mening som avses i artikel 162 TMK. Om ett till synes oaktsamt beteende emellertid otvetydigt avsl\u00f6jar ett dolt d\u00f6dssyfte kan domstolarna \u00e4nd\u00e5 fastsl\u00e5 ett upps\u00e5tligt handlande. D\u00e4rut\u00f6ver m\u00e5ste den handlande maken vara tillr\u00e4knelig vid tidpunkten f\u00f6r g\u00e4rningen. Handlingar beg\u00e5ngna av en make som lider av en erk\u00e4nd psykisk sjukdom faller inte under artikel 162 TMK utan bed\u00f6ms i st\u00e4llet enligt artikel 165 TMK, som reglerar skilsm\u00e4ssa p\u00e5 grund av psykisk sjukdom.<\/p>\n Mordf\u00f6rs\u00f6k mot maken utg\u00f6r i turkisk r\u00e4tt en absolut och skuldbaserad skilsm\u00e4ssogrund. Det absoluta karakt\u00e4ren inneb\u00e4r att domstolen vid bevisat mordf\u00f6rs\u00f6k \u00e4r skyldig att bevilja skilsm\u00e4ssan, utan att ytterligare beh\u00f6va pr\u00f6va huruvida \u00e4ktenskapets gemenskap \u00e4r o\u00e5terkalleligen uppl\u00f6st. Det skuldbaserade karakt\u00e4ren \u00f6ppnar f\u00f6r den skadelidande maken ut\u00f6kade anspr\u00e5k p\u00e5 skadest\u00e5nd och underh\u00e5ll.<\/p>\n Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt \u00e4r att det vid mordf\u00f6rs\u00f6k inte sker n\u00e5gon j\u00e4mf\u00f6relse av makarnas inb\u00f6rdes skuld. \u00c4ven om den k\u00e4rande maken kan lastas f\u00f6r betydande \u00e4ktenskapliga f\u00f6rsummelser \u2014 s\u00e5som otrohet \u2014 v\u00e4ger den andra makens mordf\u00f6rs\u00f6k alltid tyngre. Inget \u00e4ktenskapligt missf\u00f6rfarande kan v\u00e4gas mot ett angrepp p\u00e5 en persons liv.<\/p>\n R\u00e4tten att v\u00e4cka talan om skilsm\u00e4ssa enligt artikel 162 TMK kan bortfalla p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Det f\u00f6rsta \u00e4r f\u00f6rl\u00e5telse. Artikel 162 stycke 3 TMK f\u00f6reskriver: ”Den part som har f\u00f6rl\u00e5tit den andre har ingen taler\u00e4tt.”<\/em> F\u00f6rl\u00e5telsen \u00e4r inte bunden till n\u00e5gon formkrav \u2014 den kan komma till uttryck muntligen, skriftligen eller genom konkludent handlande, till exempel genom att efter h\u00e4ndelsen \u00e5ka p\u00e5 semester tillsammans med den skyldige maken. Enbart fortsatt sammanboende utg\u00f6r dock inte i sig f\u00f6rl\u00e5telse.<\/p>\n Det andra \u00e4r preskription genom preklusivsfrister. Artikel 162 stycke 2 TMK f\u00f6reskriver att taler\u00e4tten bortfaller sex m\u00e5nader efter det att den skadelidande maken fick k\u00e4nnedom om mordf\u00f6rs\u00f6ket, och under alla omst\u00e4ndigheter fem \u00e5r efter h\u00e4ndelsens intr\u00e4ffande. Det r\u00f6r sig om materiella preklusivsfrister som domstolen ska beakta ex officio, utan att den svarande parten uttryckligen beh\u00f6ver \u00e5beropa dem.<\/p>\n Ett mordf\u00f6rs\u00f6k mot maken utg\u00f6r inte bara en civilr\u00e4ttslig skilsm\u00e4ssogrund utan \u00e4ven ett brott enligt turkisk r\u00e4tt. Att v\u00e4cka talan om skilsm\u00e4ssa enligt artikel 162 TMK f\u00f6ruts\u00e4tter inte ett parallellt straffr\u00e4ttsligt f\u00f6rfarande. Om ett s\u00e5dant f\u00f6rfarande redan p\u00e5g\u00e5r avseende samma g\u00e4rning m\u00e5ste emellertid familjedomstolen avvakta utg\u00e5ngen, eftersom straffr\u00e4ttens faktiska fastst\u00e4llanden \u00e4r bindande f\u00f6r den civilr\u00e4ttsliga domaren.<\/p>\n R\u00e4ttsverkningarna av en skilsm\u00e4ssa grundad p\u00e5 mordf\u00f6rs\u00f6k str\u00e4cker sig \u00f6ver flera r\u00e4ttsomr\u00e5den. Vad g\u00e4ller skadest\u00e5nd kan den oskyldige eller mindre skyldige maken kr\u00e4va s\u00e5v\u00e4l ekonomiskt skadest\u00e5nd enligt artikel 174 stycke 1 TMK \u2014 f\u00f6r nuvarande och framtida f\u00f6rlorade f\u00f6rm\u00f6genhetsintres\u00adsen \u2014 som ideellt skadest\u00e5nd enligt artikel 174 stycke 2 TMK. Ett mordf\u00f6rs\u00f6k utg\u00f6r ett obestridligt intr\u00e5ng i den mest grundl\u00e4ggande personlighetsr\u00e4tten, varf\u00f6r domstolarna i s\u00e5dana fall regelm\u00e4ssigt utd\u00f6mer h\u00f6gre ideella ers\u00e4ttningar \u00e4n vid andra skilsm\u00e4ssogrunder.<\/p>\n P\u00e5 f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttens omr\u00e5de ger artikel 236 stycke 2 TMK domstolen befogenhet att minska eller helt fr\u00e5nta den skyldige makens andel i \u00f6verv\u00e4rdet inom det lagstadgade \u00e4ktenskapsf\u00f6rordets regim. Detta \u00e4r i turkisk r\u00e4tt \u2014 vid sidan av otrohet \u2014 ett av endast tv\u00e5 fall d\u00e4r en s\u00e5dan minskning \u00e4r till\u00e5ten, vilket \u00e5terspeglar den exceptionella allvarlighet som lagen tillm\u00e4ter ett mordf\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n Vad g\u00e4ller arvsr\u00e4tten f\u00f6rlorar fr\u00e5nskilda makar enligt artikel 181 TMK sina lagstadgade arvsr\u00e4tter n\u00e4r skilsm\u00e4ssodomen vinner laga kraft. Artikel 181 stycke 2 TMK utvidgar denna princip till fall d\u00e4r den k\u00e4rande maken avlider under ett p\u00e5g\u00e5ende skilsm\u00e4ssof\u00f6rfarande: ”Om en av den avlidne makens arvingar forts\u00e4tter f\u00f6rfarandet och den andra makens skuld bevisas, ska best\u00e4mmelserna i f\u00f6rsta stycket till\u00e4mpas i enlighet d\u00e4rmed.”<\/em> I ett f\u00f6rfarande grundat p\u00e5 mordf\u00f6rs\u00f6k inneb\u00e4r detta att offrets arvingar kan forts\u00e4tta f\u00f6rfarandet och ber\u00f6va den \u00f6verlevande, skyldige maken arvsr\u00e4ttsliga anspr\u00e5k.<\/p>\n Vad g\u00e4ller v\u00e5rdnaden om minder\u00e5riga barn beslutar domstolen alltid utifr\u00e5n barnets b\u00e4sta. Makarnas skuld \u00e4r inte den enda avg\u00f6rande faktorn, men en f\u00f6r\u00e4lder som har gjort sig skyldig till mordf\u00f6rs\u00f6k mot den andra f\u00f6r\u00e4ldern kan inte betraktas som riskfri f\u00f6r barnet \u2014 s\u00e4rskilt n\u00e4r ett m\u00f6nster av v\u00e5ldsamt beteende kan p\u00e5visas.<\/p>\n Slutligen kan \u00e4ven anspr\u00e5ket p\u00e5 fattigdomsunderh\u00e5ll enligt artikel 175 TMK bli relevant. En make som till f\u00f6ljd av skilsm\u00e4ssan riskerar att hamna i ekonomisk n\u00f6d kan beg\u00e4ra underh\u00e5ll, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att hans eller hennes skuld inte v\u00e4ger tyngre \u00e4n den andra makens. Eftersom mordf\u00f6rs\u00f6ket alltid representerar den tyngsta skulden kommer den skadelidande maken i regel att uppfylla detta villkor.<\/p>\nBegreppet mordf\u00f6rs\u00f6k och dess rekvisit<\/h2>\n
Absolut och skuldbaserad skilsm\u00e4ssogrund<\/h2>\n
Bortfall av taler\u00e4tten<\/h2>\n
P\u00e5g\u00e5ende straffr\u00e4ttsliga f\u00f6rfaranden<\/h2>\n
R\u00e4ttsverkningar av skilsm\u00e4ssan<\/h2>\n
\n