En dom som meddelats av en utl\u00e4ndsk domstol f\u00e5r inte automatiskt r\u00e4ttslig verkan i Turkiet. Detta grundl\u00e4ggande princip inom internationell privatr\u00e4tt inneb\u00e4r att den som har erh\u00e5llit ett utl\u00e4ndskt avg\u00f6rande \u2014 vare sig det r\u00f6r sig om en skilsm\u00e4ssodom, ett beslut om v\u00e5rdnad, ett underh\u00e5lls\u00e5l\u00e4ggande eller n\u00e5got annat civilr\u00e4ttsligt avg\u00f6rande \u2014 m\u00e5ste inleda ett s\u00e4rskilt f\u00f6rfarande vid turkisk domstol f\u00f6r att f\u00e5 det utl\u00e4ndska avg\u00f6randet erk\u00e4nt eller verkst\u00e4llt i Turkiet. Utan detta f\u00f6rfarande saknar den utl\u00e4ndska domen all r\u00e4ttslig verkan i det turkiska r\u00e4ttssystemet.<\/p>\n
Det r\u00e4ttsliga ramverket utg\u00f6rs av lagen om internationell privatr\u00e4tt och internationellt processuellt f\u00f6rfarande, k\u00e4nd under f\u00f6rkortningen M\u00d6HUK (Milletleraras\u0131 \u00d6zel Hukuk ve Usul Hukuku Hakk\u0131nda Kanun, lag nr 5718), s\u00e4rskilt artiklarna 50 till 59. Denna lag reglerar villkoren, de processuella formerna och r\u00e4ttsverkningarna av erk\u00e4nnande och verkst\u00e4llighet av utl\u00e4ndska domar i turkisk r\u00e4tt.<\/p>\n
Turkisk r\u00e4tt g\u00f6r en viktig \u00e5tskillnad mellan erk\u00e4nnande (tan\u0131ma<\/em>) och verkst\u00e4llighet (tenfiz<\/em>) av en utl\u00e4ndsk dom. Erk\u00e4nnande inneb\u00e4r att den turkiska domstolen godtar ett utl\u00e4ndskt avg\u00f6rande som res judicata eller som bindande bevis. Detta g\u00e4ller i f\u00f6rsta hand konstitutiva eller fastst\u00e4llelsedomar, det vill s\u00e4ga avg\u00f6randen som f\u00f6r\u00e4ndrar eller fastst\u00e4ller ett r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llande \u2014 s\u00e5som skilsm\u00e4ssa, fastst\u00e4llande av faderskap eller namnbyte \u2014 utan att f\u00f6reskriva en prestation som kan genomdrivas med tv\u00e5ng.<\/p>\n Verkst\u00e4llighet avser d\u00e4remot fullg\u00f6relsedomar som \u00e5l\u00e4gger en part att utf\u00f6ra en konkret prestation: betalning av underh\u00e5ll, ers\u00e4ttning f\u00f6r skada, \u00f6verl\u00e4mnande av egendom eller fullg\u00f6rande av en annan f\u00f6rpliktelse. S\u00e5dana avg\u00f6randen kr\u00e4ver att beh\u00f6rig turkisk domstol meddelar ett exekvatursbeslut f\u00f6r att kunna verkst\u00e4llas genom de turkiska exekutionsorganen. Det b\u00f6r framh\u00e5llas att ett exekvatursbeslut alltid innefattar erk\u00e4nnande, men inte tv\u00e4rtom: ett erk\u00e4nt avg\u00f6rande \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis verkst\u00e4llbart.<\/p>\n Artikel 50 stycke 1 M\u00d6HUK f\u00f6reskriver: ”Verkst\u00e4llighet i Turkiet av domar som meddelats av utl\u00e4ndska domstolar i civilr\u00e4ttsliga m\u00e5l och som har vunnit laga kraft enligt lagen i den stat d\u00e4r de meddelades f\u00f6ruts\u00e4tter att beh\u00f6rig turkisk domstol meddelar ett verkst\u00e4llighetsbeslut.”<\/em><\/p>\n De lagstadgade villkoren \u00e4r indelade i tv\u00e5 kategorier: processuella grundf\u00f6ruts\u00e4ttningar och materiella f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n De processuella grundf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6ljer av artikel 50 M\u00d6HUK och avser avg\u00f6randets karakt\u00e4r: det m\u00e5ste ha meddelats av ett r\u00e4ttskipande organ i en utl\u00e4ndsk stat \u2014 inte av en f\u00f6rvaltningsmyndighet \u2014 det m\u00e5ste g\u00e4lla en privatr\u00e4ttslig tvist och det m\u00e5ste ha vunnit laga kraft i ursprungslandet. Ett avg\u00f6rande som fortfarande kan \u00f6verklagas i det land d\u00e4r det meddelades, eller vars \u00f6verklagandetid \u00e4nnu inte l\u00f6pt ut, kan inte pr\u00f6vas av turkisk domstol. Huruvida ett avg\u00f6rande har vunnit laga kraft bed\u00f6ms enligt ursprungsstatens r\u00e4tt.<\/p>\n De materiella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna anges i artikel 54 M\u00d6HUK. Artikel 54 M\u00d6HUK f\u00f6reskriver: ”Beh\u00f6rig domstol meddelar verkst\u00e4llighetsbeslut om f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: a) det f\u00f6religger \u00f6msesidighet mellan Republiken Turkiet och den stat d\u00e4r domen meddelades, grundad p\u00e5 en \u00f6verenskommelse, en lagbest\u00e4mmelse eller en faktisk praxis som m\u00f6jligg\u00f6r verkst\u00e4llighet av turkiska domar i den staten; b) domen har inte meddelats i ett m\u00e5l som faller inom turkiska domstolars exklusiva beh\u00f6righet, eller \u2014 p\u00e5 inv\u00e4ndning av svaranden \u2014 har inte meddelats av en domstol som tillerk\u00e4nt sig beh\u00f6righet utan verkligt samband med tvistef\u00f6rem\u00e5let eller parterna; c) domen strider inte uppenbart mot ordre public; d) den part mot vilken verkst\u00e4llighet beg\u00e4rs har blivit beh\u00f6rigen kallad inf\u00f6r den utl\u00e4ndska domstolen enligt till\u00e4mplig lag, eller har f\u00f6retr\u00e4tts d\u00e4r, eller har inte d\u00f6mts i sin utevaro i strid med den lagen, och har inte \u00e5beropat n\u00e5gon av dessa omst\u00e4ndigheter inf\u00f6r turkisk domstol.”<\/em><\/p>\n \u00d6msesidighetskravet \u2014 det vill s\u00e4ga att det ska finnas en \u00f6verenskommelse eller en faktisk praxis enligt vilken den utl\u00e4ndska staten i sin tur erk\u00e4nner och verkst\u00e4ller turkiska domar \u2014 g\u00e4ller uteslutande vid verkst\u00e4llighetsf\u00f6rfarandet, inte vid erk\u00e4nnande. Detta framg\u00e5r uttryckligen av artikel 58 M\u00d6HUK. Turkiet uppr\u00e4tth\u00e5ller \u00f6msesidighetsrelationer, konventionella eller faktiska, med ett stort antal l\u00e4nder, d\u00e4ribland Sverige, Tyskland, Frankrike och Nederl\u00e4nderna, varf\u00f6r detta krav i praktiken s\u00e4llan utg\u00f6r n\u00e5got hinder.<\/p>\n En central princip i det turkiska erk\u00e4nnande- och verkst\u00e4llighetsf\u00f6rfarandet \u00e4r det s\u00e5 kallade ompr\u00f6vningsf\u00f6rbudet (revizyon yasa\u011f\u0131<\/em>). Den turkiska domstolen \u00e4r inte beh\u00f6rig att ompr\u00f6va det utl\u00e4ndska avg\u00f6randets materiella inneh\u00e5ll: den kan varken bed\u00f6ma om den utl\u00e4ndska domstolen till\u00e4mpat r\u00e4tten korrekt eller om den gjort riktiga faktabed\u00f6mningar. Den turkiska domstolen pr\u00f6var uteslutande om de villkor som uppst\u00e4lls i M\u00d6HUK \u00e4r uppfyllda. N\u00e4r s\u00e5 \u00e4r fallet \u00e4r domstolen r\u00e4ttsligt skyldig att meddela erk\u00e4nnande eller exekvatur. Turkiets h\u00f6gsta domstol (Yarg\u0131tay) undanr\u00f6jer konsekvent avg\u00f6randen d\u00e4r detta f\u00f6rbud har \u00e5sidosatts.<\/p>\n Den viktigaste avslagsgrunden f\u00f6r erk\u00e4nnande eller verkst\u00e4llighet i praktiken \u00e4r att det utl\u00e4ndska avg\u00f6randet uppenbart strider mot turkisk ordre public. Detta kriterium tolkas restriktivt: inte varje avvikelse fr\u00e5n turkisk r\u00e4tt \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att motivera ett avslag, utan endast fall d\u00e4r det utl\u00e4ndska avg\u00f6randet \u00e4r uppenbart of\u00f6renligt med de grundl\u00e4ggande principerna i det turkiska r\u00e4ttssystemet, med grundlagsskyddade r\u00e4ttigheter eller med de grundl\u00e4ggande etiska v\u00e4rdena i det turkiska samh\u00e4llet. Domar som helt utesluter eller allvarligt inskr\u00e4nker grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter, eller som strider mot k\u00e4rnprinciperna i turkisk familjer\u00e4tt, kan avsl\u00e5s p\u00e5 denna grund.<\/p>\n Enligt artikel 51 M\u00d6HUK \u00e4r den domstol beh\u00f6rig som har domsr\u00e4tt \u00f6ver svarandens hemvist i Turkiet. Om svaranden inte har hemvist i Turkiet kan s\u00f6kanden v\u00e4lja att v\u00e4cka talan vid domstolarna i Ankara, Istanbul eller Izmir. I fr\u00e5ga om saklig beh\u00f6righet \u00e4r den allm\u00e4nna domstolen (Asliye Hukuk Mahkemesi<\/em>) i princip beh\u00f6rig; i familjem\u00e5l tillfaller beh\u00f6righeten familjedomstolen (Aile Mahkemesi<\/em>).<\/p>\n Artikel 53 M\u00d6HUK r\u00e4knar upp de handlingar som ska bifogas ans\u00f6kan: en bestyrkt originaldom eller en bestyrkt kopia av denna, ett dokument som styrker att avg\u00f6randet har vunnit laga kraft samt en auktoriserad \u00f6vers\u00e4ttning till turkiska, legaliserad av notarie eller konsulat. I turkisk r\u00e4ttstill\u00e4mpning kr\u00e4vs dessutom att det utl\u00e4ndska dokumentet \u00e4r f\u00f6rsett med apostille enligt 1961 \u00e5rs Haagkonvention, till vilken b\u00e5de Turkiet och Sverige har anslutit sig.<\/p>\n Erk\u00e4nnande- och verkst\u00e4llighetsf\u00f6rfarandet handl\u00e4ggs enligt det f\u00f6renklade f\u00f6rfarandet (basit yarg\u0131lama usul\u00fc<\/em>), i enlighet med artikel 55 M\u00d6HUK. Denna handl\u00e4ggningsform m\u00f6jligg\u00f6r en i princip snabb behandling av m\u00e5let. Handl\u00e4ggningstiderna varierar i praktiken mellan fyra och tolv m\u00e5nader beroende p\u00e5 m\u00e5lets komplexitet och domstolens arbetsb\u00f6rda.<\/p>\n Artikel 58 M\u00d6HUK f\u00f6reskriver att en ans\u00f6kan om erk\u00e4nnande \u00e4ven kan framst\u00e4llas inom ramen f\u00f6r ett p\u00e5g\u00e5ende m\u00e5l vid turkisk domstol. En ans\u00f6kan om verkst\u00e4llighet m\u00e5ste d\u00e4remot alltid handl\u00e4ggas som ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och frist\u00e5ende f\u00f6rfarande: den kan inte framst\u00e4llas som ett incidentellt yrkande i en p\u00e5g\u00e5ende r\u00e4tteg\u00e5ng. Vid avslag kan s\u00f6kanden \u00f6verklaga till regional appellationsdomstol (B\u00f6lge Adliye Mahkemesi<\/em>) och d\u00e4refter s\u00f6ka kassationsvis pr\u00f6vning vid Yarg\u0131tay. \u00d6verklagandet inhiberar verkst\u00e4lligheten: ett exekvatursbeslut f\u00e5r verkst\u00e4llas f\u00f6rst sedan det vunnit laga kraft.<\/p>\n En praktiskt betydelsefull f\u00f6r\u00e4ndring genomf\u00f6rdes \u00e5r 2017 genom ett till\u00e4gg till den turkiska folkbokf\u00f6ringslagen (N\u00fcfus Hizmetleri Kanunu). Genom denna reform gavs makar som skilt sig utomlands m\u00f6jlighet att \u2014 om b\u00e5da \u00e4r \u00f6verens \u2014 gemensamt ans\u00f6ka om erk\u00e4nnande direkt hos folkbokf\u00f6ringsmyndigheten, utan att beh\u00f6va inleda ett domstolsf\u00f6rfarande. Denna f\u00f6renkling \u00e4r till\u00e4mplig uteslutande i fall d\u00e4r det inte r\u00e5der n\u00e5gon tvist mellan parterna om erk\u00e4nnandet av den utl\u00e4ndska skilsm\u00e4ssan. S\u00e5 snart det uppkommer accessoriska fr\u00e5gor \u2014 s\u00e5som fastst\u00e4llande av underh\u00e5ll, v\u00e5rdnad om barn eller skadest\u00e5nd \u2014 kvarst\u00e5r kravet p\u00e5 domstolspr\u00f6vning, eftersom det endast \u00e4r genom ett exekvatursbeslut som de aktuella f\u00f6rordnandena f\u00f6rv\u00e4rvar verkst\u00e4llbar kraft i Turkiet.<\/p>\n Den som erh\u00e5llit en utl\u00e4ndsk skilsm\u00e4ssodom eller n\u00e5got annat civilr\u00e4ttsligt avg\u00f6rande av relevans och underl\u00e5ter att inleda f\u00f6rfarandet i Turkiet riskerar r\u00e4ttsliga konsekvenser av inte obetydlig vikt. I det turkiska r\u00e4ttssystemet kvarst\u00e5r den ber\u00f6rde som gift i folkbokf\u00f6ringsregistren, vilket hindrar vederb\u00f6rande fr\u00e5n att ing\u00e5 nytt \u00e4ktenskap i Turkiet. Den tidigare maken beh\u00e5ller sina arvsr\u00e4ttsliga anspr\u00e5k. F\u00f6rordnanden om underh\u00e5ll, v\u00e5rdnad och skadest\u00e5nd kan inte genomdrivas med tv\u00e5ng via de turkiska exekutionsorganen utan f\u00f6reg\u00e5ende exekvatur. Dessa konsekvenser understryker vikten av att agera skyndsamt efter det att ett utl\u00e4ndskt domstolsavg\u00f6rande med verkningar i det turkiska r\u00e4ttssystemet har meddelats.<\/p>\nVillkor f\u00f6r erk\u00e4nnande och verkst\u00e4llighet<\/h2>\n
F\u00f6rbudet mot ompr\u00f6vning i sak<\/h2>\n
Ordre public som avslagsgrund<\/h2>\n
Beh\u00f6rig domstol och erforderliga handlingar<\/h2>\n
Processuella aspekter och r\u00e4ttsmedel<\/h2>\n
2017 \u00e5rs reform p\u00e5 skilsm\u00e4ssoomr\u00e5det<\/h2>\n
F\u00f6ljder av underl\u00e5ten ans\u00f6kan<\/h2>\n
\n