{"id":63201,"date":"2026-04-03T20:00:22","date_gmt":"2026-04-03T17:00:22","guid":{"rendered":"https:\/\/ozansoylu.av.tr\/?p=63201"},"modified":"2026-03-30T13:45:42","modified_gmt":"2026-03-30T10:45:42","slug":"aktenskapsforord-och-tillgangsfordelning-i-turkiet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ozansoylu.av.tr\/sv\/aktenskapsforord-och-tillgangsfordelning-i-turkiet\/","title":{"rendered":"\u00c4ktenskapsf\u00f6rord och Tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning i Turkiet"},"content":{"rendered":"

\u00c4ktenskapet \u00e4r som r\u00e4ttslig institution f\u00f6rbundet med ekonomiska konsekvenser som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt bortom den k\u00e4nslom\u00e4ssiga bindningen mellan makarna. I Turkiet regleras det r\u00e4ttsliga ramverket f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av tillg\u00e5ngar under \u00e4ktenskapet och f\u00f6rdelningen av dessa vid dess uppl\u00f6sning i f\u00f6rsta hand genom den turkiska civillagen (lag nr 4721), som tr\u00e4dde i kraft den 1 januari 2002. Inom detta ramverk har makar r\u00e4tt att fastst\u00e4lla sitt f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llande genom ett formellt avtal \u2014 i allm\u00e4nt spr\u00e5kbruk kallat \u00e4ktenskapsf\u00f6rord och i turkisk r\u00e4tt definierat som ett f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsligt avtal<\/strong> (mal rejimi s\u00f6zle\u015fmesi<\/em>).<\/p>\n

Avtalets r\u00e4ttsliga natur<\/h2>\n

Enligt turkisk r\u00e4tt \u00e4r ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord inte ett vittomfattande avtalsinstrument i den mening som \u00e4r bekant i m\u00e5nga andra r\u00e4ttssystem. Dess till\u00e4mpningsomr\u00e5de \u00e4r strikt begr\u00e4nsat till regleringen av makarnas f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llande. Enligt artikel 202 i den turkiska civillagen g\u00e4ller:<\/p>\n

”Makarna f\u00e5r genom ett f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsligt avtal anta ett av de andra regimer som f\u00f6reskrivs i lag.”<\/em><\/p>\n

Denna best\u00e4mmelse klarg\u00f6r att parterna inte kan skapa ett helt nytt eller skr\u00e4ddarsytt f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llande; de f\u00e5r endast v\u00e4lja bland de fyra regimer som uttryckligen r\u00e4knas upp i civillagen. Best\u00e4mmelser r\u00f6rande underh\u00e5ll, v\u00e5rdnad eller ideellt skadest\u00e5nd kan inte tas in i ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord och saknar r\u00e4ttslig verkan om de \u00e4nd\u00e5 inkluderas. Inom turkisk familjer\u00e4tt faller dessa fr\u00e5gor utanf\u00f6r det till\u00e5tna till\u00e4mpningsomr\u00e5det f\u00f6r s\u00e5dana avtal och \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r r\u00e4ttslig pr\u00f6vning.<\/p>\n

Formella krav<\/h2>\n

Giltigheten av ett f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsligt avtal i Turkiet \u00e4r villkorad av att strikta formkrav iakttas. Artikel 205 i den turkiska civillagen f\u00f6reskriver:<\/p>\n

”Det f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsliga avtalet uppr\u00e4ttas i form av en officiell handling som uppr\u00e4ttas eller bestyrks av en notarius publicus. Parterna f\u00e5r dock \u00e4ven vid ans\u00f6kan om \u00e4ktenskapsregistrering skriftligen anm\u00e4la vilket f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llande de har valt.”<\/em><\/p>\n

Avtalet m\u00e5ste s\u00e5ledes antingen uppr\u00e4ttas eller bestyrkas av en notarius publicus. Ett dokument som enbart undertecknats av parterna utan notariell medverkan saknar r\u00e4ttslig verkan. Alternativt kan makarna skriftligen anm\u00e4la sitt valda f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llande till vigself\u00f6rr\u00e4ttaren vid \u00e4ktenskapsans\u00f6kan, vilket utg\u00f6r ett likv\u00e4rdigt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. I praktiken ger f\u00f6rberedelse av avtalet genom en familjer\u00e4ttsspecialist och efterf\u00f6ljande notariell bekr\u00e4ftelse st\u00f6rst r\u00e4ttslig s\u00e4kerhet och minskar risken f\u00f6r tvister till f\u00f6ljd av otydliga formuleringar.<\/p>\n

Tidpunkten f\u00f6r avtalets ing\u00e5ende<\/h2>\n

Artikel 203 i den turkiska civillagen reglerar tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ende av f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsliga avtal:<\/p>\n

”Det f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsliga avtalet f\u00e5r ing\u00e5s f\u00f6re eller efter \u00e4ktenskapets ing\u00e5ende. Parterna f\u00e5r v\u00e4lja, upph\u00e4va eller \u00e4ndra det f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llande de \u00f6nskar endast inom de gr\u00e4nser som f\u00f6reskrivs i lag.”<\/em><\/p>\n

Ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord som ing\u00e5s f\u00f6re \u00e4ktenskapets ing\u00e5ende tr\u00e4der i kraft fr\u00e5n det datum d\u00e5 \u00e4ktenskapet formellt registreras. N\u00e4r ett avtal ing\u00e5s under \u00e4ktenskapets g\u00e5ng till\u00e4mpas det uteslutande fram\u00e5t i tiden \u2014 tillg\u00e5ngar som f\u00f6rv\u00e4rvats f\u00f6re avtalets ing\u00e5ende f\u00f6rblir underkastade det tidigare g\u00e4llande f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet. Denna regel om uteslutande fram\u00e5tverkande \u00e4r av avsev\u00e4rd praktisk betydelse: parter som undertecknar ett avtal under p\u00e5g\u00e5ende \u00e4ktenskap f\u00f6r\u00e4ndrar d\u00e4rmed inte f\u00f6rm\u00f6genhetsstatus f\u00f6r tillg\u00e5ngar som redan f\u00f6rv\u00e4rvats under det tidigare f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet.<\/p>\n

De fyra f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandena<\/h2>\n

Den turkiska civillagen erk\u00e4nner fyra olika f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llanden. Det f\u00f6rsta \u00e4r f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r andel i f\u00f6rv\u00e4rvad egendom<\/strong> (edinilmi\u015f mallara kat\u0131lma rejimi<\/em>), vilket utg\u00f6r det lagstadgade standardf\u00f6rh\u00e5llandet. Inom detta f\u00f6rh\u00e5llande behandlas alla tillg\u00e5ngar som f\u00f6rv\u00e4rvats under \u00e4ktenskapet \u2014 oavsett vem de \u00e4r registrerade p\u00e5 \u2014 som gemensamt \u00e4gda och f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r likaf\u00f6rdelning vid uppl\u00f6sning. Tillg\u00e5ngar erh\u00e5llna genom g\u00e5va eller arv, personliga bruksf\u00f6rem\u00e5l samt ers\u00e4ttning f\u00f6r ideell skada klassificeras som personlig egendom och undantas fr\u00e5n f\u00f6rdelningen. Det andra \u00e4r f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r egendomsskillnad<\/strong> (mal ayr\u0131l\u0131\u011f\u0131 rejimi<\/em>), inom vilket varje make beh\u00e5ller full \u00e4gander\u00e4tt, f\u00f6rvaltningsr\u00e4tt och dispositionsr\u00e4tt \u00f6ver sin egen egendom. Uppl\u00f6sningen av detta f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r okomplicerad: varje part beh\u00e5ller helt enkelt vad som tillh\u00f6r dem. Det tredje \u00e4r f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r delad egendomsskillnad<\/strong> (payla\u015fmal\u0131 mal ayr\u0131l\u0131\u011f\u0131 rejimi<\/em>), en hybridform d\u00e4r individuellt \u00e4gande bevaras under \u00e4ktenskapets g\u00e5ng men ett s\u00e4rskilt likvidationsf\u00f6rfarande till\u00e4mpas vid uppl\u00f6sning. Det fj\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r egendomsgemenskap<\/strong> (mal ortakl\u0131\u011f\u0131 rejimi<\/em>), inom vilket gemensam egendom och personlig egendom existerar sida vid sida, med makarna som gemensamma r\u00e4ttighetshavare till den gemensamma poolen.<\/p>\n

I avsaknad av ett undertecknat f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsligt avtal till\u00e4mpas f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r andel i f\u00f6rv\u00e4rvad egendom automatiskt enligt lag.<\/p>\n

Tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning vid skilsm\u00e4ssa<\/h2>\n

\u00c4ktenskapets uppl\u00f6sning utl\u00f6ser likvidationen av det till\u00e4mpliga f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet. Enligt artikel 225 i den turkiska civillagen upph\u00f6r det \u00e4ktenskapliga f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet den dag d\u00e5 skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan formellt ges in. Detta datum tj\u00e4nar som referenspunkt f\u00f6r ber\u00e4kningen av de tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rdelning; egendom som f\u00f6rv\u00e4rvats efter detta datum faller utanf\u00f6r likvidationsprocessen.<\/p>\n

N\u00e4r f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r andel i f\u00f6rv\u00e4rvad egendom till\u00e4mpas uppst\u00e5r f\u00f6r varje make ett deltagandefordran (kat\u0131lma alaca\u011f\u0131<\/em>) motsvarande h\u00e4lften av den andra makens nettomerv\u00e4rd (art\u0131k de\u011fer<\/em>). Detta \u00f6verv\u00e4rde ber\u00e4knas genom att skulder h\u00e4nf\u00f6rliga till f\u00f6rv\u00e4rvad egendom avdras fr\u00e5n det totala v\u00e4rdet av den f\u00f6rv\u00e4rvade egendomen, med justeringar f\u00f6r utj\u00e4mning (denkle\u015ftirme<\/em>) och eventuella till\u00e4gg enligt artikel 229, som behandlar benefika \u00f6verl\u00e5telser i syfte att kringg\u00e5 f\u00f6rdelningen. Domstolen har befogenhet att l\u00e4gga till benefika \u00f6verl\u00e5telser gjorda inom ett \u00e5r f\u00f6re ingivandet av skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan, om dessa befunnits ha genomf\u00f6rts i ond tro f\u00f6r att minska den andra makens anspr\u00e5k.<\/p>\n

Ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord kan p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndra dessa lagstadgade utg\u00e5ngspunkter. Makarna kan exempelvis avtala om att hyresint\u00e4kter fr\u00e5n egendom f\u00f6rv\u00e4rvad f\u00f6re \u00e4ktenskapet \u2014 som annars skulle klassificeras som f\u00f6rv\u00e4rvad egendom och d\u00e4rmed vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rdelning \u2014 i st\u00e4llet ska behandlas som personlig egendom. De kan p\u00e5 liknande s\u00e4tt best\u00e4mma att int\u00e4kter fr\u00e5n en yrkesverksamhet eller ett f\u00f6retag ska utg\u00f6ra personlig egendom och d\u00e4rmed undantas fr\u00e5n den gemensamma poolen. S\u00e5dana avtalsm\u00e4ssiga anpassningar g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r parterna att utforma sin ekonomiska relation p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e5terspeglar deras individuella omst\u00e4ndigheter, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att de h\u00e5ller sig inom det lagstadgade ramverket.<\/p>\n

R\u00e4ttslig tillsyn och gr\u00e4nser f\u00f6r verkst\u00e4llbarhet<\/h2>\n

Turkiska domstolar ut\u00f6var en viss tillsynsbefogenhet \u00f6ver \u00e4ktenskapsf\u00f6rord som skiljer det turkiska systemet fr\u00e5n de mer till\u00e5tande f\u00f6rordssystemen i l\u00e4nder som F\u00f6renta staterna. Enligt den turkiska kassationsdomstolens (Yarg\u0131tay<\/em>) fasta r\u00e4ttspraxis kan en domare v\u00e4gra att verkst\u00e4lla villkor i ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord om de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena vid tidpunkten f\u00f6r verkst\u00e4llighet v\u00e4sentligt skiljer sig fr\u00e5n dem som f\u00f6rel\u00e5g vid avtalets ing\u00e5ende och om en strikt till\u00e4mpning skulle leda till ett uppenbart osk\u00e4ligt resultat f\u00f6r en av parterna. Denna r\u00e4ttsliga tillsyn \u00e5terspeglar den ordningspolitiska dimensionen av familjer\u00e4tten i Turkiet, d\u00e4r \u00e4ktenskapet som institution betraktas som b\u00e4rare av samh\u00e4lleliga intressen som str\u00e4cker sig bortom de enskilda parternas intressen.<\/p>\n

Dessutom \u00e4r avtal som syftar till att avs\u00e4ga sig r\u00e4ttigheter avseende \u00e4ktenskapsskillnadens biverkningar \u2014 s\u00e5som underh\u00e5ll, v\u00e5rdnadsarrangemang eller skadest\u00e5nd \u2014 ogiltiga oavsett parternas uttryckliga avsikt. Artikel 184 i den turkiska civillagen f\u00f6reskriver att varje avtal om \u00e4ktenskapsskillnadens biverkningar m\u00e5ste godk\u00e4nnas av domstol innan det f\u00e5r r\u00e4ttslig verkan.<\/p>\n

\u00c4ndring och upph\u00f6rande<\/h2>\n

Ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord \u00e4r inte of\u00f6r\u00e4nderligt. Makarna kan n\u00e4r som helst \u00e4ndra eller \u00e5terkalla sitt avtal, f\u00f6rutsatt att en s\u00e5dan \u00e4ndring g\u00f6rs skriftligen och uppfyller samma notariella krav som det ursprungliga avtalet. Vid \u00e4ndring till\u00e4mpas det nya f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet endast p\u00e5 tillg\u00e5ngar f\u00f6rv\u00e4rvade efter \u00e4ndringsdatumet; det tidigare f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llandet reglerar egendom som redan existerade vid den tidpunkten. Avtalet upph\u00f6r automatiskt vid \u00e4ktenskapets uppl\u00f6sning, vare sig genom skilsm\u00e4ssa eller d\u00f6dsfall, varefter de till\u00e4mpliga likvidationsreglerna tr\u00e4der i kraft.<\/p>\n

\n

F\u00f6r ytterligare hj\u00e4lp eller r\u00e5dgivning i denna fr\u00e5ga kan ni kontakta oss.<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4ktenskapet \u00e4r som r\u00e4ttslig institution f\u00f6rbundet med ekonomiska konsekvenser som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt bortom den k\u00e4nslom\u00e4ssiga bindningen mellan makarna. I […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":63202,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_lmt_disableupdate":"","_lmt_disable":"","footnotes":""},"categories":[583],"tags":[],"class_list":["post-63201","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-familjeratt"],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t