Upps\u00e5tlig misshandel \u00e4r ett av de vanligaste och samtidigt mest missf\u00f6rst\u00e5dda brotten inom turkisk straffr\u00e4tt. Under en och samma brottsbeteckning ryms g\u00e4rningar av mycket skiftande karakt\u00e4r \u2014 fr\u00e5n ett enkelt slag utan best\u00e5ende f\u00f6ljder till angrepp som orsakar permanenta skador p\u00e5 offrets h\u00e4lsa. Den turkiska strafflagen (TCK) hanterar denna m\u00e5ngfald genom en trappstegsmodell som skiljer mellan brottets grundform, dess f\u00f6rsv\u00e5rande varianter och de r\u00e4ttsliga f\u00f6ljderna av varje enskild situation.<\/p>\n
Brottet upps\u00e5tlig misshandel regleras i artiklarna 86, 87 och 88 i den turkiska strafflagen, inom kapitlet om brott mot kroppslig integritet. Det r\u00e4ttsliga intresse som skyddas \u00e4r den fysiska och psykiska integriteten hos varje enskild person, liksom dennes v\u00e4rdighet som individ. Det straffbara beteendet best\u00e5r i att upps\u00e5tligen tillfoga en annan person fysisk sm\u00e4rta, f\u00f6rs\u00e4mra dennes h\u00e4lsa eller p\u00e5verka dennes f\u00f6rm\u00e5ga till perception.<\/p>\n
Artikel 86\/1 i TCK fastst\u00e4ller brottets grundform p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n
”Den som upps\u00e5tligen tillfogar en annan person fysisk sm\u00e4rta eller orsakar f\u00f6rs\u00e4mring av dennes h\u00e4lsa eller perceptionsf\u00f6rm\u00e5ga d\u00f6ms till f\u00e4ngelse i ett till tre \u00e5r.”<\/em><\/p>\n F\u00f6r att brottet ska anses f\u00f6religga m\u00e5ste g\u00e4rningsmannen ha handlat med upps\u00e5t, antingen direkt eller eventuellt. Vid direkt upps\u00e5t vet och vill g\u00e4rningsmannen att handlingen ska leda till skada. Vid eventuellt upps\u00e5t f\u00f6rutser g\u00e4rningsmannen m\u00f6jligheten att orsaka skada och accepterar detta resultat. Skador som orsakas av oaktsamhet betecknas d\u00e4remot som ett separat brott i artikel 89 i TCK.<\/p>\n Turkisk straffr\u00e4tt skiljer mellan flera former av upps\u00e5tlig misshandel beroende p\u00e5 skadans allvarlighetsgrad och omst\u00e4ndigheterna kring g\u00e4rningen.<\/p>\n Den f\u00f6rsta varianten \u00e4r lindrig skada som kan \u00e5tg\u00e4rdas med en enkel medicinsk \u00e5tg\u00e4rd. N\u00e4r den uppkomna skadan kan behandlas med grundl\u00e4ggande sjukv\u00e5rd \u2014 ett f\u00f6rband, s\u00e5rreng\u00f6ring eller ett vanligt sm\u00e4rtstillande medel \u2014 f\u00f6reskriver artikel 86\/2 i TCK ett lindrigare straff. I detta fall inleds straffprocessen endast p\u00e5 m\u00e5ls\u00e4gandens beg\u00e4ran, det vill s\u00e4ga det kr\u00e4vs en anm\u00e4lan fr\u00e5n offret, och straffet uppg\u00e5r till fyra m\u00e5nader till ett \u00e5r f\u00e4ngelse eller b\u00f6ter.<\/p>\n Den andra formen \u00e4r grundvarianten i artikel 86\/1, som omfattar alla skador som inte kan l\u00e4kas med en enkel medicinsk \u00e5tg\u00e4rd. Benbrott, djupa s\u00e5rskador eller skador som kr\u00e4ver l\u00e5ngvarig behandling faller inom denna kategori. Till skillnad fr\u00e5n det f\u00f6reg\u00e5ende fallet \u00e5talas detta brott ex officio, vilket inneb\u00e4r att m\u00e5ls\u00e4gandens \u00e5terkallande av sin anm\u00e4lan inte leder till att \u00e5talet l\u00e4ggs ned.<\/p>\n Artikel 86\/3 i den turkiska strafflagen r\u00e4knar upp ett antal omst\u00e4ndigheter som f\u00f6rvandlar brottet till en gr\u00f6vre form och medf\u00f6r ett obligatoriskt strafftill\u00e4gg p\u00e5 h\u00e4lften av straffets storlek. Artikeln f\u00f6reskriver f\u00f6ljande:<\/p>\n ”N\u00e4r brottet upps\u00e5tlig misshandel beg\u00e5s: a) mot en ascendent, descendent, make, tidigare make eller syskon; b) mot en person som inte kan f\u00f6rsvara sig fysiskt eller psykiskt; c) p\u00e5 grund av det offentliga uppdrag som offret ut\u00f6var; d) genom missbruk av det inflytande som ett offentligt uppdrag medf\u00f6r; e) med ett vapen; f) med yttersta grymhet, d\u00f6ms utan krav p\u00e5 anm\u00e4lan och straffet h\u00f6js med h\u00e4lften; i det fall som avses i punkt f) h\u00f6js straffet med ett helt m\u00e5tt.”<\/em><\/p>\n Dessa f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndigheter \u00e5talas ex officio och faller helt utanf\u00f6r till\u00e4mpningsomr\u00e5det f\u00f6r straffr\u00e4ttslig medling. Den turkiska kassationsdomstolens (Yarg\u0131tay) r\u00e4ttspraxis har tolkat begreppet ”vapen” extensivt: inte bara skjutvapen eller knivar, utan \u00e4ven f\u00f6rem\u00e5l som p\u00e5kar, stenar, flaskor eller b\u00e4lten kan betraktas som vapen enligt artikel 86\/3-e om de anv\u00e4nds med skadev\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n Omst\u00e4ndigheten ”yttersta grymhet” f\u00f6rtj\u00e4nar s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet, eftersom det \u00e4r den enda som f\u00f6reskriver ett till\u00e4gg p\u00e5 ett helt m\u00e5tt \u2014 och inte h\u00e4lften \u2014 av grundstraffet, vilket kan leda till ett straff p\u00e5 upp till sex \u00e5rs f\u00e4ngelse n\u00e4r det till\u00e4mpas tillsammans med artikel 86\/1.<\/p>\n Det finns dessutom en separat kategori: misshandel med f\u00f6rsv\u00e5rande f\u00f6ljder, reglerad i artikel 87 i den turkiska strafflagen. Denna best\u00e4mmelse till\u00e4mpas n\u00e4r g\u00e4rningsmannen agerar med upps\u00e5t att skada, men resultatet g\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n vad som avs\u00e5gs. Artikeln f\u00f6reskriver f\u00f6ljande:<\/p>\n ”Om g\u00e4rningen upps\u00e5tlig misshandel leder till att offret drabbas av: a) permanent f\u00f6rsvagning av ett sinnesorgan eller en kroppsdel; b) permanent sv\u00e5righet att tala; c) ett synligt best\u00e5ende \u00e4rr i ansiktet; d) livsfara f\u00f6r offret; h\u00f6js det straff som fastst\u00e4llts enligt f\u00f6reg\u00e5ende artikel med ett helt m\u00e5tt. Straffet f\u00e5r dock inte underskrida tre \u00e5r i de fall som avses i f\u00f6rsta stycket och inte underskrida fem \u00e5r i de fall som avses i tredje stycket.”<\/em><\/p>\n N\u00e4r f\u00f6ljderna \u00e4r \u00e4nnu allvarligare \u2014 best\u00e5ende f\u00f6rlust av ett sinnesorgan eller en kroppsdel, permanent of\u00f6rm\u00e5ga att tala eller fortplanta sig, allvarlig ansiktsdeformering eller vegetativt tillst\u00e5nd \u2014 h\u00f6jer artikel 87\/2 till\u00e4gget till tv\u00e5 g\u00e5nger grundstraffet.<\/p>\n En viktig aspekt av turkisk r\u00e4ttspraxis \u00e4r distinktionen mellan tandfraktur och benfraktur. Yarg\u0131tay har fastslagit att t\u00e4nder inte \u00e4r ben i straffr\u00e4ttslig mening, varf\u00f6r en tandfraktur inte aktiverar den f\u00f6rsv\u00e5rande varianten i artikel 87\/3, \u00e4ven om den kan p\u00e5verka straffm\u00e4tningen inom ramen f\u00f6r artikel 86\/1.<\/p>\n I turkisk r\u00e4tt \u00e4r straffr\u00e4ttslig medling (uzla\u015fma) ett f\u00f6rfarande som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r parterna att n\u00e5 en utomr\u00e4ttslig uppg\u00f6relse som leder till att processen l\u00e4ggs ned. Till\u00e4mpningsomr\u00e5det f\u00f6r medling vid upps\u00e5tlig misshandel \u00e4r dock begr\u00e4nsat till de lindrigaste formerna av brottet.<\/p>\n Skador som kan \u00e5tg\u00e4rdas med en enkel medicinsk \u00e5tg\u00e4rd (TCK 86\/2) och grundformen i artikel 86\/1 kan bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r medling. D\u00e4remot utesluts de f\u00f6rsv\u00e5rande varianterna i artikel 86\/3 och misshandel med f\u00f6rsv\u00e5rande f\u00f6ljder i artikel 87 helt fr\u00e5n detta f\u00f6rfarande. I dessa fall agerar \u00e5klagarmyndigheten ex officio oavsett offrets vilja.<\/p>\n Vad g\u00e4ller anm\u00e4lningsfristen kr\u00e4ver lindriga skador enligt artikel 86\/2 att offret anm\u00e4ler brottet inom sex m\u00e5nader fr\u00e5n det att det fick k\u00e4nnedom om g\u00e4rningen och g\u00e4rningsmannens identitet. N\u00e4r den fristen l\u00f6pt ut utan anm\u00e4lan bortfaller r\u00e4tten att v\u00e4cka talan.<\/p>\n Ut\u00f6ver de redan n\u00e4mnda f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndigheterna f\u00f6reskriver turkisk straffr\u00e4tt flera omst\u00e4ndigheter som kan mildra straffet. N\u00f6dv\u00e4rn till skydd f\u00f6r sig sj\u00e4lv eller tredje man (TCK 25) utesluter helt det straffr\u00e4ttsliga ansvaret n\u00e4r dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r uppfyllda. Otillb\u00f6rlig provokation fr\u00e5n offrets sida (TCK 29) kan leda till en straffneds\u00e4ttning p\u00e5 mellan en fj\u00e4rdedel och tre fj\u00e4rdedelar. F\u00f6rs\u00f6ksstadiet, reglerat i artikel 35 i TCK, medf\u00f6r ocks\u00e5 en proportionell neds\u00e4ttning beroende p\u00e5 graden av faktisk skada eller fara.<\/p>\n Turkiska domstolar kan dessutom skjuta upp verkst\u00e4lligheten av domen (erteleme) n\u00e4r det utd\u00f6mda straffet inte \u00f6verstiger tv\u00e5 \u00e5r, den d\u00f6mde saknar tidigare domar f\u00f6r upps\u00e5tliga brott och domaren bed\u00f6mer att personen inte kommer att \u00e5terfalla i brott. Tillsynsperioden f\u00e5r inte understiga ett \u00e5r och inte \u00f6verstiga tre \u00e5r.<\/p>\n Inom det turkiska r\u00e4ttssystemet \u00e4r brottm\u00e5lsdomstolarna (Asliye Ceza Mahkemesi) beh\u00f6riga att pr\u00f6va brott som regleras i artiklarna 86\/1, 86\/2 och 86\/3 i TCK. N\u00e4r brottet upps\u00e5tlig misshandel leder till offrets d\u00f6d \u00f6verg\u00e5r beh\u00f6righeten till den stora brottm\u00e5lsdomstolen (A\u011f\u0131r Ceza Mahkemesi). Preskriptionstiden f\u00f6r brottet i dess grundform \u00e4r \u00e5tta \u00e5r fr\u00e5n g\u00e4rningens beg\u00e5ende.<\/p>\nBrottets Former<\/h2>\n
F\u00f6rsv\u00e5rande Omst\u00e4ndigheter (TCK 86\/3)<\/h2>\n
Misshandel med F\u00f6rsv\u00e5rande F\u00f6ljder (TCK 87)<\/h2>\n
Medling och Anm\u00e4lan<\/h2>\n
Omst\u00e4ndigheter som P\u00e5verkar Straffet<\/h2>\n
Beh\u00f6rig Domstol och Preskription<\/h2>\n
\n