En part som v\u00e4cker talan i Turkiet \u00e4r inte skyldig att driva f\u00f6rfarandet till en slutgiltig dom. Processtrategier f\u00f6r\u00e4ndras, parter n\u00e5r f\u00f6rlikningar utanf\u00f6r domstol, och ibland ompr\u00f6var en k\u00e4rande helt enkelt om det \u00e4r meningsfullt att forts\u00e4tta tvisten. Den turkiska civilprocessr\u00e4tten har f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l en s\u00e4rskild r\u00e4ttsfigur som kallas ”feragat”, vilket p\u00e5 svenska n\u00e4rmast motsvarar avst\u00e5ende fr\u00e5n talan eller eftergift av yrkandet, ett begrepp som skiljer sig grundl\u00e4ggande fr\u00e5n att enbart \u00e5terkalla ett m\u00e5l.<\/p>\n
Den turkiska civilprocesslagen (Hukuk Muhakemeleri Kanunu, lag nr 6100) reglerar denna r\u00e4ttsfigur i artikel 307, inom den del som behandlar partshandlingar som avslutar f\u00f6rfarandet. Best\u00e4mmelsen lyder:<\/p>\n
”Avst\u00e5ende inneb\u00e4r att k\u00e4randen helt eller delvis fr\u00e5nfaller de yrkanden som framst\u00e4llts i talan.”<\/em><\/p>\n Denna definition kan verka enkel, men medf\u00f6r betydande r\u00e4ttsliga konsekvenser. Avst\u00e5ende fr\u00e5n talan \u00e4r inte en f\u00f6rlikning mellan parterna, och inte heller ett avvisande av talan av domstolen p\u00e5 processuella grunder. Det r\u00f6r sig om en ensidig f\u00f6rklaring fr\u00e5n k\u00e4randen, genom vilken denne ger uttryck f\u00f6r att inte l\u00e4ngre vilja fullf\u00f6lja hela eller delar av det ursprungligen framst\u00e4llda yrkandet.<\/p>\n Det \u00e4r just detta som ofta leder till att avst\u00e5ende fr\u00e5n talan f\u00f6rv\u00e4xlas med \u00e5terkallelse av talan (davay\u0131 geri alma), vilket regleras i en separat best\u00e4mmelse och har helt andra konsekvenser. Vid \u00e5terkallelse beh\u00e5ller k\u00e4randen i regel m\u00f6jligheten att senare v\u00e4cka samma talan p\u00e5 nytt, eftersom den materiella r\u00e4ttigheten i sig inte upph\u00f6r, utan endast det specifika f\u00f6rfarandet avslutas. Avst\u00e5ende fr\u00e5n talan inneb\u00e4r d\u00e4remot att sj\u00e4lva r\u00e4ttigheten i f\u00f6rh\u00e5llande till det framst\u00e4llda yrkandet upph\u00f6r att existera. Konsekvenserna av att v\u00e4lja den ena eller andra v\u00e4gen kan skilja sig avsev\u00e4rt, varf\u00f6r juridisk r\u00e5dgivning innan n\u00e5got av dessa steg vidtas \u00e4r oumb\u00e4rlig.<\/p>\n Eftersom avst\u00e5ende fr\u00e5n talan medf\u00f6r s\u00e5 allvarliga och i stor utstr\u00e4ckning o\u00e5terkalleliga konsekvenser, st\u00e4ller turkisk r\u00e4tt upp strikta formkrav f\u00f6r dess avgivande. Artikel 309 i HMK reglerar formen f\u00f6r b\u00e5de avst\u00e5ende och erk\u00e4nnande av talan (svarandens motsvarande handling, genom vilken denne godtar k\u00e4randens yrkanden). Best\u00e4mmelsen f\u00f6reskriver:<\/p>\n ”Avst\u00e5ende och erk\u00e4nnande sker genom skriftlig inlaga eller muntligen under f\u00f6rhandlingen. Giltigheten av avst\u00e5ende och erk\u00e4nnande \u00e4r inte beroende av motpartens eller domstolens samtycke. Vid delvis avst\u00e5ende eller delvis erk\u00e4nnande ska den del som avst\u00e5endet eller erk\u00e4nnandet avser uttryckligen anges i inlagan eller protokollet. Avst\u00e5ende och erk\u00e4nnande ska vara ovillkorliga och utan f\u00f6rbeh\u00e5ll.”<\/em><\/p>\n Av denna best\u00e4mmelse f\u00f6ljer flera viktiga punkter. F\u00f6r det f\u00f6rsta kan avst\u00e5ende fr\u00e5n talan f\u00f6rklaras antingen genom en skriftlig inlaga som l\u00e4mnas in i m\u00e5let, eller muntligen under en f\u00f6rhandling, varvid f\u00f6rklaringen antecknas i protokollet. B\u00e5da formerna har samma r\u00e4ttsverkan, f\u00f6rutsatt att \u00f6vriga krav \u00e4r uppfyllda.<\/p>\n F\u00f6r det andra, vilket ofta f\u00f6rv\u00e5nar dem som \u00e4r vana vid andra r\u00e4ttssystem, kr\u00e4ver avst\u00e5ende fr\u00e5n talan varken svarandens samtycke eller domstolens godk\u00e4nnande i betydelsen ett sk\u00f6nsm\u00e4ssigt beslut. S\u00e5 snart avst\u00e5endet giltigt har f\u00f6rklarats, f\u00e5r det automatiskt sina r\u00e4ttsverkningar enligt lag.<\/p>\n F\u00f6r det tredje, om avst\u00e5endet endast \u00e4r partiellt, det vill s\u00e4ga k\u00e4randen avst\u00e5r endast fr\u00e5n en del av sina yrkanden och fullf\u00f6ljer resten, m\u00e5ste den del som avst\u00e5endet avser anges med precision, antingen i den skriftliga inlagan eller i f\u00f6rhandlingsprotokollet. En vag eller oklar f\u00f6rklaring som l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r tolkning uppfyller inte detta krav, just d\u00e4rf\u00f6r att konsekvenserna \u00e4r s\u00e5 betydande och domstolarna inte kommer att spekulera om vad en part egentligen avs\u00e5g.<\/p>\n F\u00f6r det fj\u00e4rde, och detta \u00e4r m\u00f6jligen den viktigaste punkten: f\u00f6rklaringen m\u00e5ste vara ovillkorlig. En k\u00e4rande kan inte avst\u00e5 ”under f\u00f6ruts\u00e4ttning att” n\u00e5got annat intr\u00e4ffar, eller ”s\u00e5vida inte” en viss omst\u00e4ndighet uteblir. Avst\u00e5ende fr\u00e5n talan \u00e4r en klar och otvetydig f\u00f6rklaring, som inte l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r f\u00f6rbeh\u00e5ll.<\/p>\n Det finns \u00e4ven en viktig praktisk aspekt vad g\u00e4ller ombud. Om en advokat agerar f\u00f6r k\u00e4randens r\u00e4kning m\u00e5ste den fullmakt (vek\u00e2letname) som utf\u00e4rdats till denne, enligt artikel 74 i HMK, inneh\u00e5lla en uttrycklig och specifik beh\u00f6righet att avst\u00e5 fr\u00e5n talan. En allm\u00e4n fullmakt f\u00f6r f\u00f6rfarandet \u00e4r inte tillr\u00e4cklig f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. Detta krav speglar hur allvarligt r\u00e4ttssystemet behandlar denna handling, eftersom den slutgiltigt kan upph\u00e4va en klients materiella r\u00e4ttigheter.<\/p>\n En av de mest flexibla egenskaperna hos denna r\u00e4ttsfigur r\u00f6r tidpunkten f\u00f6r dess f\u00f6rklaring. Artikel 310 i HMK reglerar detta direkt:<\/p>\n ”Avst\u00e5ende och erk\u00e4nnande kan f\u00f6rklaras vid vilken tidpunkt som helst fram till att domen vinner laga kraft.”<\/em><\/p>\n Detta inneb\u00e4r att tidsramen f\u00f6r avst\u00e5ende fr\u00e5n talan \u00e4r mycket vid. Den begr\u00e4nsas inte till de inledande skedena av f\u00f6rfarandet och avslutas inte heller i och med att f\u00f6rstainstansdomstolen meddelar dom. En part kan avst\u00e5 fr\u00e5n sin talan medan f\u00f6rfarandet fortfarande p\u00e5g\u00e5r vid f\u00f6rstainstansdomstolen, efter att en dom har meddelats men innan den vunnit laga kraft, under f\u00f6rfarandet vid appellationsdomstolarna (B\u00f6lge Adliye Mahkemesi), och \u00e4ven under pr\u00f6vningen vid kassationsdomstolen (Yarg\u0131tay).<\/p>\n Denna vida tidsram speglar tvistens praktiska verklighet: f\u00f6rlikningar och \u00e4ndrade st\u00e5ndpunkter kan intr\u00e4ffa i vilket skede som helst, ibland \u00e5r efter tvistens uppkomst och mitt under ett p\u00e5g\u00e5ende \u00f6verklagandef\u00f6rfarande. N\u00e4r avst\u00e5endet sker redan i appellations- eller kassationsskedet g\u00e5r den h\u00f6gre instansen som regel inte vidare till att pr\u00f6va \u00f6verklagandet i sak. Ist\u00e4llet \u00e5terf\u00f6rvisas akten till den domstol som meddelade det ursprungliga avg\u00f6randet, s\u00e5 att denna kan meddela ett kompletterande beslut som beaktar avst\u00e5endet och dess konsekvenser f\u00f6r m\u00e5let.<\/p>\n De konsekvenser som \u00e4r knutna till avst\u00e5ende fr\u00e5n talan \u00e4r vad som g\u00f6r detta beslut s\u00e5 betydelsefullt, och artikel 311 i HMK anger detta tydligt:<\/p>\n ”Avst\u00e5ende och erk\u00e4nnande har samma r\u00e4ttsverkan som en lagakraftvunnen dom. I fall av viljebrist kan ogiltigf\u00f6rklaring av avst\u00e5ende eller erk\u00e4nnande beg\u00e4ras.”<\/em><\/p>\n I praktiken inneb\u00e4r den f\u00f6rsta meningen att tvisten om det aktuella yrkandet, efter ett giltigt f\u00f6rklarat avst\u00e5ende, betraktas som slutgiltigt avgjord, med samma verkan som om domstolen efter ett fullst\u00e4ndigt f\u00f6rfarande hade meddelat en slutlig dom i sak. Domstolen meddelar d\u00e4refter ett formellt beslut om att talan avsl\u00e5s p\u00e5 grund av avst\u00e5ende (feragat nedeniyle davan\u0131n reddi), och detta avslagsbeslut har i sig r\u00e4ttskraft.<\/p>\n Den praktiska konsekvensen \u00e4r betydande: eftersom sj\u00e4lva den materiella r\u00e4ttigheten upph\u00f6r, och inte enbart det specifika f\u00f6rfarandet, kan samma yrkande som regel inte g\u00f6ras g\u00e4llande igen i ett nytt f\u00f6rfarande mellan samma parter p\u00e5 samma r\u00e4ttsliga grund. Om en k\u00e4rande som tidigare avst\u00e5tt fr\u00e5n ett yrkande senare f\u00f6rs\u00f6ker v\u00e4cka en ny talan grundad p\u00e5 samma r\u00e4ttighet, kan svaranden g\u00f6ra g\u00e4llande inv\u00e4ndning om r\u00e4ttskraft, och det nya m\u00e5let avsl\u00e5s som regel p\u00e5 processuella grunder utan att saken pr\u00f6vas i sak p\u00e5 nytt.<\/p>\n Det \u00e4r \u00e4ven v\u00e4rt att notera att en part som avst\u00e5r fr\u00e5n sin talan, enligt artikel 312 i HMK, vad g\u00e4ller r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader behandlas som om domen hade meddelats till dennes nackdel. Avst\u00e5ende fr\u00e5n talan kan d\u00e4rmed medf\u00f6ra direkta ekonomiska konsekvenser i form av r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader, en faktor som b\u00f6r v\u00e4gas in tillsammans med de materiella verkningarna.<\/p>\n Avst\u00e5ende fr\u00e5n talan beh\u00f6ver inte omfatta hela f\u00f6rfarandet. Artikel 307 medger uttryckligen m\u00f6jligheten till partiellt avst\u00e5ende, d\u00e4r k\u00e4randen endast fr\u00e5nfaller vissa yrkanden eller delar av det ursprungligen framst\u00e4llda yrkandet, medan resten fullf\u00f6ljs.<\/p>\n Ett vanligt exempel \u00e4r f\u00f6rfaranden med flera frist\u00e5ende yrkanden, exempelvis en skadest\u00e5ndstalan som omfattar flera olika skadeposter. En k\u00e4rande skulle exempelvis kunna besluta att avst\u00e5 fr\u00e5n yrkandet avseende en av dessa poster, m\u00f6jligen eftersom ny bevisning visar att den posten inte \u00e4r h\u00e5llbar, samtidigt som denne fullf\u00f6ljer de \u00f6vriga posterna under f\u00f6rfarandets g\u00e5ng.<\/p>\n Som n\u00e4mnts ovan f\u00e5r kravet p\u00e5 en exakt angivelse av den del som avst\u00e5endet avser s\u00e4rskild betydelse just i s\u00e5dana partiella fall. Domstolarna granskar noggrant om inlagan eller f\u00f6rhandlingsprotokollet tydligt anger vad som avst\u00e5s fr\u00e5n och vad som fortfarande \u00e4r tvistigt, eftersom varje oklarhet senare kan ge upphov till sv\u00e5righeter r\u00f6rande vad som faktiskt har avgjorts genom avst\u00e5endet och vad som fortfarande \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r pr\u00f6vning.<\/p>\n \u00c4ven om avst\u00e5ende fr\u00e5n talan, n\u00e4r det v\u00e4l giltigt f\u00f6rklarats, i allm\u00e4nhet betraktas som slutgiltigt och o\u00e5terkalleligt, l\u00e4mnar turkisk r\u00e4tt inte helt utan utrymme f\u00f6r exceptionella omst\u00e4ndigheter. Den andra meningen i artikel 311 ger en part m\u00f6jlighet att beg\u00e4ra ogiltigf\u00f6rklaring av ett avst\u00e5ende om det f\u00f6rklarades under inflytande av viljebrist (irade bozuklu\u011fu), ett begrepp h\u00e4mtat fr\u00e5n de allm\u00e4nna principerna i den turkiska obligationsr\u00e4tten, som omfattar situationer s\u00e5som misstag, svek eller tv\u00e5ng.<\/p>\n Om en part kan visa att dennes avst\u00e5ende var resultatet av en s\u00e5dan brist, och inte ett genuint och informerat ut\u00f6vande av dennes processuella r\u00e4ttigheter, kan parten beg\u00e4ra att avst\u00e5endet ogiltigf\u00f6rklaras. Detta kan ske p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Dels som en inv\u00e4ndning inom samma f\u00f6rfarande, om fr\u00e5gan uppkommer medan m\u00e5let fortfarande \u00e4r anh\u00e4ngigt vid domstolen. Dels som grund f\u00f6r en separat talan, som specifikt syftar till att ogiltigf\u00f6rklara avst\u00e5endet.<\/p>\n I praktiken \u00e4r dock framg\u00e5ngsrika inv\u00e4ndningar p\u00e5 denna grund relativt s\u00e4llsynta. Turkiska domstolar h\u00e5ller i allm\u00e4nhet parter, och s\u00e4rskilt parter som f\u00f6retr\u00e4ds av advokater med uttrycklig beh\u00f6righet, bundna vid de f\u00f6rklaringar som l\u00e4mnats i deras namn. Att visa en verklig viljebrist kr\u00e4ver omfattande bevisning, och tr\u00f6skeln f\u00f6r att upph\u00e4va en handling som annars betraktas som slutgiltig \u00e4r medvetet satt h\u00f6gt.<\/p>\n F\u00f6r alla som \u00e4r inblandade i ett f\u00f6rfarande i Turkiet, vare sig som inhemsk part, utl\u00e4ndsk investerare eller f\u00f6retag med gr\u00e4ns\u00f6verskridande intressen, f\u00f6rtj\u00e4nar beslutet att avst\u00e5 fr\u00e5n ett yrkande noggrant \u00f6verv\u00e4gande innan n\u00e5gon inlaga l\u00e4mnas in eller n\u00e5gon muntlig f\u00f6rklaring avges vid en f\u00f6rhandling. Till skillnad fr\u00e5n processuella \u00e5tg\u00e4rder som l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r ett nytt f\u00f6rs\u00f6k, st\u00e4nger avst\u00e5ende fr\u00e5n talan denna m\u00f6jlighet permanent vad g\u00e4ller den ber\u00f6rda r\u00e4ttigheten.<\/p>\n Innan en advokat instrueras att g\u00e5 vidare med ett avst\u00e5ende fr\u00e5n talan, \u00e4r det v\u00e4rt att klarg\u00f6ra exakt vilket resultat som verkligen efterstr\u00e4vas. Ibland \u00f6nskar en part egentligen bara att tillf\u00e4lligt vila ett p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rfarande under f\u00f6rlikningsf\u00f6rhandlingar, utan att ge upp den materiella r\u00e4ttigheten om dessa f\u00f6rhandlingar misslyckas. I andra fall vill en part helt enkelt tillf\u00e4lligt avl\u00e4gsna ett m\u00e5l fr\u00e5n domstolens lista. Inget av dessa m\u00e5l uppn\u00e5s genom avst\u00e5ende enligt artikel 307; vardera kr\u00e4ver ett helt annat processuellt verktyg.<\/p>\n Med h\u00e4nsyn till denna f\u00f6rklarings bindande, slutgiltiga och i stor utstr\u00e4ckning o\u00e5terkalleliga karakt\u00e4r, och med h\u00e4nsyn till att varje advokat som avger en s\u00e5dan f\u00f6rklaring f\u00f6r en klients r\u00e4kning m\u00e5ste innehava en uttrycklig skriftlig fullmakt f\u00f6r detta, \u00e4r tydlig kommunikation mellan klient och advokat avg\u00f6rande. Var och en som \u00e4r involverad i ett f\u00f6rfarande i Turkiet b\u00f6r se till att instruktioner avseende avst\u00e5ende fr\u00e5n talan, oavsett om det handlar om att genomf\u00f6ra det eller undvika det, dokumenteras skriftligen i god tid f\u00f6re varje f\u00f6rhandling eller inlaga d\u00e4r fr\u00e5gan kan bli relevant.<\/p>\nFormella krav f\u00f6r en giltig f\u00f6rklaring<\/h2>\n
N\u00e4r avst\u00e5ende fr\u00e5n talan kan f\u00f6rklaras<\/h2>\n
Avst\u00e5endets bindande r\u00e4ttsverkan<\/h2>\n
Partiellt avst\u00e5ende fr\u00e5n talan i praktiken<\/h2>\n
Det begr\u00e4nsade undantaget vid viljebrist<\/h2>\n
Praktiska \u00f6verv\u00e4ganden f\u00f6r parter som funderar p\u00e5 att avst\u00e5 fr\u00e5n talan<\/h2>\n
\n