Ut\u00f6ver mekanismen f\u00f6r tv\u00e5ngsh\u00e4mtning \u00e4r de allm\u00e4nna domstolarna i tvistem\u00e5l beh\u00f6riga att utd\u00f6ma disciplinb\u00f6ter. Artikel 253 i civilprocesslagen f\u00f6reskriver att ett vittne som utan laglig grund v\u00e4grar att avge utsaga, som v\u00e4grar att avl\u00e4gga ed eller som vidh\u00e5ller sin v\u00e4gran trots att domstolen har underk\u00e4nt det angivna sk\u00e4let, ska \u00e5l\u00e4ggas disciplinb\u00f6ter om femhundra till femtusen turkiska lira och f\u00f6rpliktas att ers\u00e4tta d\u00e4rigenom uppkomna kostnader, varefter f\u00f6rhandlingen skjuts upp till ett annat datum f\u00f6r att vittnet p\u00e5 nytt ska f\u00f6rh\u00f6ras<\/em>.<\/p>\n Den kallelse som tills\u00e4nds vittnet ska enligt artikel 244 i civilprocesslagen inneh\u00e5lla vissa uppgifter, d\u00e4ribland domstolens namn och adress, datum och klockslag f\u00f6r f\u00f6rhandlingen, f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r den f\u00f6rv\u00e4ntade utsagan samt en uttrycklig upplysning om de r\u00e4ttsliga och straffr\u00e4ttsliga f\u00f6ljderna av utevaro, v\u00e4gran att vittna eller v\u00e4gran att avl\u00e4gga ed.<\/p>\n F\u00f6rfarandet f\u00f6r vittnesf\u00f6rh\u00f6r i Turkiet grundar sig p\u00e5 omedelbarhetsprincipen som genomsyrar turkisk processr\u00e4tt. Artikel 259 f\u00f6rsta stycket i civilprocesslagen fastsl\u00e5r att vittnen f\u00f6rh\u00f6rs inf\u00f6r den domstol som handl\u00e4gger m\u00e5let<\/em>. Domaren leder f\u00f6rh\u00f6ret personligen. Om sanningens utforskande kr\u00e4ver det kan domstolen f\u00f6rordna att vittnet f\u00f6rh\u00f6rs p\u00e5 platsen d\u00e4r h\u00e4ndelsen intr\u00e4ffade eller d\u00e4r det aktuella f\u00f6rem\u00e5let befinner sig. Ett vittne som till f\u00f6ljd av sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning inte kan inst\u00e4lla sig f\u00f6rh\u00f6rs p\u00e5 den plats d\u00e4r han eller hon befinner sig. N\u00e4r ett vittne \u00e4r bosatt utanf\u00f6r domstolens domsomr\u00e5de kan domstolen f\u00f6rordna att f\u00f6rh\u00f6ret genomf\u00f6rs genom r\u00e4ttslig hj\u00e4lp fr\u00e5n den beh\u00f6riga domstolen p\u00e5 vistelseorten.<\/p>\n Innan varje f\u00f6rh\u00f6r genomf\u00f6rs kontrollerar domstolen vittnets identitet i enlighet med artikel 254 i civilprocesslagen. Vittnet tillfr\u00e5gas om sitt namn, f\u00f6delsedatum, yrke, adress och f\u00f6rh\u00e5llande till parterna. Artikel 260 i samma lag f\u00f6reskriver att domaren innan f\u00f6rh\u00f6ret informerar vittnet om f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r dess utsaga och uppmanar det att redog\u00f6ra f\u00f6r vad det k\u00e4nner till r\u00f6rande de relevanta fr\u00e5gorna<\/em>.<\/p>\n Artikel 261 i civilprocesslagen reglerar s\u00e4ttet p\u00e5 vilket utsagan avges. Vittnen f\u00f6rh\u00f6rs var f\u00f6r sig och de som \u00e4nnu inte f\u00f6rh\u00f6rts f\u00e5r inte befinna sig i r\u00e4ttssalen medan ett annat vittne f\u00f6rh\u00f6rs. Domstolen kan vid behov f\u00f6rordna om konfrontation mellan vittnen. Vittnet \u00e4r skyldigt att avge sin utsaga muntligen och lyssnas p\u00e5 utan avbrott. Under f\u00f6rh\u00f6ret f\u00e5r vittnet inte anv\u00e4nda skriftliga anteckningar.<\/p>\n I brottm\u00e5l f\u00f6reskriver artikel 201 i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken ett korsf\u00f6rh\u00f6r inom ramen f\u00f6r vilket parterna och deras ombud under den ordf\u00f6rande domarens tillsyn f\u00e5r st\u00e4lla fr\u00e5gor till vittnet.<\/p>\n \u00c4ven om vittnesplikt g\u00e4ller som allm\u00e4n regel erk\u00e4nner turkisk r\u00e4tt flera kategorier av undantag s\u00e5v\u00e4l i tvistem\u00e5l som i brottm\u00e5l.<\/p>\n I tvistem\u00e5l f\u00f6reskriver civilprocesslagen tre grunder f\u00f6r v\u00e4gran att vittna. Artikel 248 reglerar v\u00e4gran av personliga sk\u00e4l. F\u00f6ljande personer kan avst\u00e5 fr\u00e5n att vittna: en parts make eller maka eller tidigare make eller maka, f\u00f6rlovad, sl\u00e4ktingar i r\u00e4tt upp- och nedstigande led, sidosl\u00e4ktingar intill tredje led, sv\u00e5grar och sv\u00e4geerskor intill andra led, personer f\u00f6renade genom adoption samt familjehem och de barn som anf\u00f6rtrotts deras v\u00e5rd. Artikel 249 behandlar v\u00e4gran grundad p\u00e5 yrkeshemlighet. Advokater, l\u00e4kare, tandl\u00e4kare, farmaceuter, barnmorskor, notarier och finansiella r\u00e5dgivare kan v\u00e4gra att vittna om omst\u00e4ndigheter som de f\u00e5tt k\u00e4nnedom om vid ut\u00f6vandet av sina yrkesuppgifter. Om hemlighetsinnehavaren emellertid medger att uppgifterna r\u00f6js, bortfaller r\u00e4tten till v\u00e4gran, med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r den s\u00e4rskilda skyddsregel som tillkommer advokater enligt advokatlagen nr 1136. Artikel 250 avser v\u00e4gran p\u00e5 grund av risk f\u00f6r intr\u00e5ng i intressen, till\u00e4mplig n\u00e4r utsagan skulle tillskynda vittnet eller de personer som avses i artikel 248 direkt ekonomisk skada, kr\u00e4nka deras heder eller anseende, eller ge upphov till straffr\u00e4ttsliga f\u00f6rfaranden mot dem.<\/p>\n Artikel 247 andra stycket i civilprocesslagen \u00e5l\u00e4gger domaren en upplysningsskyldighet. N\u00e4r identitetskontrollen visar att vittnet tillh\u00f6r en kategori med r\u00e4tt att v\u00e4gra vittna \u00e4r domaren skyldig att p\u00e5 eget initiativ upplysa vittnet om denna r\u00e4tt innan f\u00f6rh\u00f6ret inleds.<\/p>\n Artikel 251 i civilprocesslagen inf\u00f6r emellertid undantag fr\u00e5n r\u00e4tten att v\u00e4gra. \u00c4ven personer som i princip skulle vara ber\u00e4ttigade att v\u00e4gra kan inte \u00e5beropa denna r\u00e4tt i fyra situationer: n\u00e4r de var n\u00e4rvarande som vittnen vid fullg\u00f6randet av en r\u00e4ttshandling, n\u00e4r utsagan avser f\u00f6dslar, d\u00f6dsfall eller \u00e4ktenskap inom familjen, n\u00e4r den r\u00f6r f\u00f6rm\u00f6genhetsr\u00e4ttsliga tvister som h\u00e4rr\u00f6r ur familjef\u00f6rh\u00e5llanden, och n\u00e4r den avser \u00e5tg\u00e4rder som vittnet vidtagit i egenskap av r\u00e4ttslig f\u00f6reg\u00e5ngare eller ombud f\u00f6r en av parterna.<\/p>\n I brottm\u00e5l tillerk\u00e4nner artikel 45 i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken en absolut r\u00e4tt att v\u00e4gra vittna \u00e5t make eller maka, f\u00f6rlovad, sl\u00e4ktingar i r\u00e4tt upp- och nedstigande led, blodsl\u00e4ktingar intill tredje led, sv\u00e5grar och sv\u00e4geerskor intill andra led samt personer f\u00f6renade genom adoption med den misst\u00e4nkte eller tilltalade. Artikel 46 tillerk\u00e4nner en begr\u00e4nsad v\u00e4gransr\u00e4tt \u00e5t f\u00f6rsvarare betr\u00e4ffande kunskaper f\u00f6rv\u00e4rvade i deras yrkesut\u00f6vning och \u00e5t l\u00e4kare och barnmorskor betr\u00e4ffande yrkeshemlighet, varvid denna r\u00e4tt bortfaller om hemlighetsinnehavaren samtycker. Artikel 47 g\u00f6r tj\u00e4nstem\u00e4ns vittnesavl\u00e4ggande beroende av tillst\u00e5nd fr\u00e5n deras n\u00e4rmaste f\u00f6rman.<\/p>\n Avl\u00e4ggandet av ed utg\u00f6r ett fast inslag i vittnesf\u00f6rh\u00f6ret. I tvistem\u00e5l avl\u00e4gger vittnet enligt artikel 256 i civilprocesslagen ed om att tala sanning antingen f\u00f6re eller efter att utsagan avgetts.<\/p>\n I brottm\u00e5l utpekar artikel 50 i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken vissa kategorier av vittnen som ska f\u00f6rh\u00f6ras utan edg\u00e5ng: de som vid tidpunkten f\u00f6r f\u00f6rh\u00f6ret inte har fyllt femton \u00e5r, de som saknar omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga och d\u00e4rf\u00f6r inte kan f\u00f6rst\u00e5 edens inneb\u00f6rd och betydelse, samt de som \u00e4r misst\u00e4nkta, tilltalade eller d\u00f6mda f\u00f6r delaktighet i det brott som utreds, f\u00f6r h\u00e4leri avseende g\u00e4rningsmannen eller f\u00f6r f\u00f6rst\u00f6ring, undand\u00f6ljande eller f\u00f6rfalskning av bevisning. Dessutom kan personer med v\u00e4gransr\u00e4tt enligt artikel 45 i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken, \u00e4ven om de avst\u00e5r fr\u00e5n denna r\u00e4tt och accepterar att vittna, v\u00e4gra att avl\u00e4gga ed.<\/p>\n Mened kvalificeras i Turkiet som ett allvarligt brott och h\u00e4nf\u00f6rs till brott mot r\u00e4ttskipningen i brottsbalken. Artikel 272 i brottsbalken f\u00f6reskriver ett stegvis sanktionssystem som \u00e5terspeglar s\u00e5v\u00e4l allvaret i det f\u00f6rfarande inom vilket den oriktiga utsagan avgetts som de konsekvenser den f\u00f6rt med sig.<\/p>\n Grundbrottet, definierat i artikel 272 f\u00f6rsta stycket, f\u00f6reskriver att den som inom ramen f\u00f6r en utredning som inletts p\u00e5 grund av en r\u00e4ttsstridig g\u00e4rning avger en utsaga som inte \u00f6verensst\u00e4mmer med sanningen inf\u00f6r en person eller ett organ som \u00e4r beh\u00f6rigt att h\u00f6ra vittnen d\u00f6ms till f\u00e4ngelse i fyra m\u00e5nader till ett \u00e5r<\/em>. N\u00e4r den falska utsagan avgetts inf\u00f6r domstol eller inf\u00f6r en person eller ett organ som enligt lag \u00e4r beh\u00f6rigt att ta upp ed, h\u00f6js straffet enligt andra stycket till f\u00e4ngelse i ett till tre \u00e5r. Om meneden beg\u00e5s under utredningen eller lagf\u00f6ringen av ett brott f\u00f6r vilket f\u00e4ngelse i mer \u00e4n tre \u00e5r \u00e4r f\u00f6reskrivet, f\u00f6reskriver tredje stycket f\u00e4ngelse i tv\u00e5 till fyra \u00e5r.<\/p>\n Straffen sk\u00e4rps ytterligare beroende p\u00e5 f\u00f6ljderna av den falska utsagan. Om en annan tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rd \u00e4n frihetsber\u00f6vande genom anh\u00e5llande eller h\u00e4ktning har till\u00e4mpats mot den person som den falska utsagan avser, h\u00f6js straffet med h\u00e4lften. Leder den falska utsagan till anh\u00e5llande eller h\u00e4ktning, h\u00e5lls menedaren dessutom ansvarig som medelbar g\u00e4rningsman f\u00f6r brottet olaga frihetsber\u00f6vande. I det allvarligaste fallet, n\u00e4r den person som den falska utsagan avser d\u00f6ms till livstids f\u00e4ngelse med f\u00f6rh\u00f6jt straffv\u00e4rde eller livstids f\u00e4ngelse, riskerar menedaren f\u00e4ngelse i tjugo till trettio \u00e5r.<\/p>\n Artikel 274 i brottsbalken reglerar verksam \u00e5nger. Om vittnet uppenbarar sanningen innan ett beslut fattas som inskr\u00e4nker r\u00e4ttigheterna f\u00f6r den person som den falska utsagan avser, d\u00f6ms ingen p\u00e5f\u00f6ljd ut. Framkommer sanningen efter ett s\u00e5dant beslut men f\u00f6re den slutliga domen, kan straffet s\u00e4ttas ned med tv\u00e5 tredjedelar till h\u00e4lften. Sker uppenbarelsen innan f\u00e4llande domen vinner laga kraft, varierar neds\u00e4ttningen mellan h\u00e4lften och en tredjedel.<\/p>\n Lagen om vittnesskydd nr 5726, som tr\u00e4dde i kraft den 5 juli 2008, uppr\u00e4ttar ett r\u00e4ttsligt ramverk f\u00f6r skyddet av vittnen vars liv, fysiska integritet eller egendom uts\u00e4tts f\u00f6r ett allvarligt och konkret hot till f\u00f6ljd av deras vittnesm\u00e5l eller skyddande roll inom ramen f\u00f6r ett straffr\u00e4ttsligt f\u00f6rfarande. Skyddet utstr\u00e4cks \u00e4ven till s\u00e5dana vittnens n\u00e4ra anh\u00f6riga. Tillg\u00e4ngliga \u00e5tg\u00e4rder innefattar hemligh\u00e5llande av vittnets verkliga identitet och adress, tilldelning av personskydd, tekniska \u00f6vervaknings\u00e5tg\u00e4rder, byte av bos\u00e4ttningsort samt i vissa fall tillf\u00e4llig eller permanent identitets\u00e4ndring. Lagen utg\u00f6r \u00e4ven den r\u00e4ttsliga grunden f\u00f6r anonymt vittnesm\u00e5l enligt artikel 58 i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken.<\/p>\n Advokat Ozan Soylu<\/strong> \u00e4r en Istanbul-baserad jurist som bitr\u00e4der utl\u00e4ndska klienter i en bred rad r\u00e4ttsliga fr\u00e5gor i Turkiet, d\u00e4ribland familjer\u00e4tt, brottm\u00e5lsf\u00f6rsvar, fastighetsr\u00e4tt, utl\u00e4nningsr\u00e4tt och tvistem\u00e5l. Med erfarenhet av gr\u00e4ns\u00f6verskridande r\u00e4ttsliga fr\u00e5gor ger han r\u00e5d till personer som beh\u00f6ver navigera i det turkiska r\u00e4ttssystemet fr\u00e5n utlandet eller inom landet.<\/p>\n F\u00f6r ytterligare hj\u00e4lp eller r\u00e5dgivning i denna fr\u00e5ga kan ni kontakta oss<\/strong>.<\/a><\/span><\/p>\nVittnesf\u00f6rh\u00f6rets genomf\u00f6rande<\/h2>\n
R\u00e4tten att v\u00e4gra vittna<\/h2>\n
Edg\u00e5ng och undantag<\/h2>\n
Mened enligt turkisk straffr\u00e4tt<\/h2>\n
Vittnesskydd<\/h2>\n
Om advokat Ozan Soylu<\/h2>\n
\n
![\"\"](\"https:\/\/ozansoylu.av.tr\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/Advokat-Ozan-SOYLU-ADVOKATBYRA-ISTANBUL-TURKIET-300x212.png\")
<\/a>