Skilsmässa på Grund av Äktenskapsbrott i Turkisk Rätt
Skilsmässa i turkisk rätt är endast möjlig genom rättsligt förfarande. Grunderna för skilsmässa är uttömmande uppräknade i den turkiska civillagen. Äktenskapsbrott utgör en särskild skilsmässogrund och regleras i artikel 161 i den turkiska civillagen (Türk Medeni Kanunu, nedan: TMK). När en av makarna begår äktenskapsbrott har den andra maken rätt att väcka skilsmässotalan med stöd av denna bestämmelse.
Definition av Äktenskapsbrott i Turkisk Rätt
Äktenskapsbrott i den mening som avses i artikel 161 TMK innebär att en gift man eller kvinna frivilligt har samlag med en tredje person av motsatt kön. För att handlingen ska kvalificeras som äktenskapsbrott krävs att det sexuella umgänget faktiskt har ägt rum. Flirt, intim umgänge, kyssar eller kramar anses inte utgöra äktenskapsbrott i turkisk rätt, även om sådana beteenden under vissa omständigheter kan utgöra grund för skilsmässa på grund av varaktig upplösning av äktenskapet.
Sexuella förbindelser mellan makar av samma kön omfattas inte av definitionen av äktenskapsbrott i artikel 161 TMK. På samma sätt utgör konstgjord befruktning utan makens samtycke inte äktenskapsbrott. Sexuella handlingar med djur, föremål eller avlidna personer är heller inte att betrakta som äktenskapsbrott. I samtliga dessa fall är det dock möjligt att väcka skilsmässotalan med stöd av artikel 166 TMK på grund av varaktig upplösning av äktenskapet.
Äktenskapsbrott kan endast begås under äktenskapet. Sexuella förbindelser före äktenskapet eller efter äktenskapets upplösning faller utanför tillämpningsområdet för artikel 161 TMK.
Preskriptionsfrister
Rätten att väcka skilsmässotalan på grund av äktenskapsbrott är underkastad strikta frister. Enligt artikel 161 stycke 2 TMK upphör rätten till talan sex månader efter det att den make som avser att väcka talan fick kännedom om det förhållande som utgör grunden för talan. Rätten till talan upphör under alla omständigheter fem år efter det att äktenskapsbrottet begicks, oavsett om den skadelidande maken hade kännedom om detta.
Dessa frister är preklusivsfrister och inte preskriptionsfrister, vilket innebär att de inte kan avbrytas eller förlängas. Om den skadelidande maken har förlåtit den otrogna maken efter att ha fått kännedom om äktenskapsbrottet, upphör rätten att väcka talan likaså. Förlåtelsen kan vara uttrycklig eller tyst. Återupptagande av det äktenskapliga samlivet efter att äktenskapsbrottet blivit känt anses i allmänhet av Yargıtays rättspraxis utgöra tyst förlåtelse.
Bevisning av Äktenskapsbrott
Bevisbördan åvilar den make som väcker talan. Äktenskapsbrott kan bevisas genom alla lagligen tillåtna bevismedel, däribland vittnesmål, meddelanden, fotografier och andra handlingar. Domaren bedömer bevismedlen fritt i enlighet med artikel 184 stycke 4 TMK.
Det finns emellertid begränsningar vad gäller sättet på vilket bevis inhämtas. Bevis som erhållits på olagligt sätt utesluts av den turkiska domaren. Inspelningsenheter som i hemlighet installerats i det äktenskapliga hemmet är otillåtna som bevismedel, liksom information som erhållits genom kränkning av makens kommunikationsfrihet eller hemfrid.
Bevis som den skadelidande maken lagligen förvärvat är däremot tillåtna. Meddelanden eller fotografier som frivilligt delats av den tredje personen med den skadelidande maken kan användas som bevis. Likaså är meddelanden tillåtna som den skadelidande maken kunnat ta del av utan särskild ansträngning, exempelvis därför att den andra maken inte hade skyddat sin telefon eller sitt e-postkonto och den skadelidande maken fick kännedom om innehållet inom ramen för det normala samlivet.
Konsekvenser av Skilsmässa på Grund av Äktenskapsbrott
Förmögenhetsrättsliga Konsekvenser
Vid skilsmässa på grund av äktenskapsbrott får kränkningen av den äktenskapliga troheten konsekvenser för fördelningen av makarnas gemensamma förmögenhet. Artikel 236 stycke 2 TMK föreskriver att domaren skäligen kan minska eller helt utesluta den otrogna makens andel i de värdeökningar som förvärvats under äktenskapet. Denna bestämmelse utgör ett undantag från huvudregeln om lika fördelning av förvärven och infördes specifikt av den turkiska lagstiftaren som en sanktion mot äktenskapsbrott. Dess tillämpning överlåts till domarens skönsmässiga bedömning och sker inte automatiskt; den skadelidande maken måste uttryckligen begära detta.
Skadestånd för Ekonomisk och Ideell Skada
Den make som lidit skada till följd av äktenskapsbrottet kan kräva ersättning för ekonomisk skada med stöd av artikel 174 TMK, förutsatt att han eller hon befinner sig i en sämre ekonomisk situation än den andra maken till följd av skilsmässan. Maken kan dessutom kräva ersättning för ideell skada på grund av kränkning av sina personlighetsrättigheter enligt artikel 174 stycke 2 TMK. Domaren fastställer skadeståndets storlek skäligen med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Underhållsbidrag
Den otrogna make som ensamt bär ansvaret för skilsmässan har inte rätt till underhållsbidrag efter äktenskapets upplösning. Om den otrogna maken anses övervägande ansvarig för skilsmässan och den andra maken motsätter sig beviljandet av underhållsbidrag, kommer domaren i princip att bifalla denna invändning i enlighet med artikel 175 TMK.
Behörig Domstol
Enligt artikel 168 TMK är behörig domstol för skilsmässoansökningar familjedomstolen på orten för en av makarnas hemvist eller på den ort där de sammanbott under de senaste sex månaderna. Käranden har möjlighet att välja mellan dessa två behöriga domstolar. I domkretsar som saknar en särskilt utsedd familjedomstol handläggs ansökan av den tingsrätt som anvisats av Högsta domstolsrådet.
Förhållandet till Skilsmässa på Grund av Varaktig Upplösning av Äktenskapet
I praktiken väcker makar ofta, vid sidan av talan grundad på äktenskapsbrott, även talan grundad på varaktig upplösning av äktenskapet med stöd av artikel 166 TMK. Detta utgör ett kompletterande skydd för det fall domaren anser att bevisningen för äktenskapsbrottet är otillräcklig. Domaren prövar båda grunderna självständigt. Om talan för äktenskapsbrott ogillas men talan för varaktig upplösning bifalls, anses den otrogna maken i princip vara den övervägande ansvariga parten, med åtföljande konsekvenser för underhållsbidraget och skadeståndet.
För ytterligare hjälp eller rådgivning i denna fråga kan ni kontakta oss.
